pour toujours

fortsätt rinna nerför kinden
sluta aldrig
aldrig
allt ska ut
du ser mina tvivel
och allt annat

vad som än händer
du och jag

(allt har blivit jobbigt nu igen
make it stop
just make it stop)

ångest II

just nu går far from heaven på svt1

får sån sjuk, krypande ångest som bara vill explodera varje gång jag ser den

affirmation:
låt mig aldrig finna mig i att vara missnöjd
låt mig aldrig sluta ifrågasätta
låt mig aldrig hindras av konventioner

ångest?

ännu en sak att oroa sig för

(eller

kanske inte?)

dags för fokus

är det möjligt att erhålla

en huvudroll i en musikal på någon privatteater i stockholm
en pallplats i vm i fäktning
en riksdagsplats för centerpartiet

(överkurs:
en attraktiv rolig omtänksam intellektuell kultiverad sportig äldre lagom cynisk öppensinnad trofémake)

samtidigt?
om nej, då måste jag nog börja prioritera rätt snart

snart sitter jag dock och bloggar från lilla essingen
sweet
byta plats brukar ge nu luft i sinnet och nya bilder ger nya tankar
många promenader kommer det bli
om jag skall försöka komma lite längre fram till sanningen

(önskar jag kunde klippa bort dig som ett festivalarmband från handleden
något som varit där ett tag, nästan för länge, men nu får det räcka
släpp taget)

önskan

jag vill bara vara lite kär i någon

som är det i mig också

är det så mycket begärt?

je me pose des questions

om jag skaffar en större ipod

om jag skiter i att skaffa internet hemma

om jag låter tiden gå (förbi honom igen)

om jag försöker vara ledig nån helg

om jag byter monolog till göteborg

om jag gör nån form av schema för att träffa kompisar

om jag tänker på annat än 21middagen

om jag blir mer lågmäld med hjärtats innehåll och dess vägar

om jag läser mer bra litteratur

om jag bestämmer mig för att hålla mig till en musik-genre

om jag slutar tänka på alla petitesser

om jag slutar vara split-vision med allting runtom

om jag fortsätter skriva

blir jag lycklig då?

between what i was
and what i will be
i'm held back by your ghost
and what i couldn't be

(och så till parantesen:
leif öppnar hjärtat i godmorgon sverige

1. på västfronten intet nytt, onekligen, bara att nu kom det ut i det öppna
2. grym respekt till leif dock som har modet att kritisera ett parti som inte direkt gjort sig kända för självkritik / självrannsakan i det förflutna (när kritiserade ssu senast ett av socialdemokraterna beslut / kom med en idé som inte är helt stöttad av moderpartiprogrammet?)

mots du jour:
respekt till att kunna ta ett steg tillbaka och kritisera för att kunna utvecklas!)


och nu skall det steppas lite grann!
see you people!

down there

i amsterdam frågar expediten om man vill ha "fresh or not so fresh orangejuice?"

i amsterdam går man på stedelijk museum

i amsterdam äter man på supper club

i amsterdam nätverkar / firar man maktskiftet på american hotel med representanter från democrats abroad

i amsterdam promenerar man vart än man ska, oavsett väder (nästan)

i amsterdam festar man på zebra club

i amsterdam promenerar man i jordaan och shoppar i kitsch kitchen

i amsterdam hinner man mycket mer sightseeing än det ovanstående

i amsterdam är det kanaler och broar överallt

i amsterdam är alla väldigt trevliga

i amsterdam kanske man ska bo?

(mycket lyckad helg
forever grateful)


men nästa gång släpar jag så med dig sören!
dance til you drop!

festina lente

ojojoj

(lite tankar:)

örjan var inte lika bra som väntat, tyckte inte joachim heller

varför festar jag alltid kvällen innan jag åker utomlands?

pilgrimsmusslor på annakhan var jättegott, tack för att du bjöd

är så otroligt glad för mina vänner, ni ger mig kraft och kärlek och inspiration och jag skulle vara åh så handfallen utan er

treenigheten joachim sören david, ni är så bra, allt ovanstående plus en massa annat, kärlek kärlek kärlek att ha sån tur med killkompisar är få få få förunnat

lucky, du förtjänar verkligen allt, saknar dig redan, ta hand om dig over there i korridoren, födelsedagen kommer kick ass, don't you worry!

om typ 25 min sticker jag galet galet, here i come amsterdam!

interpreten igår gick jättebra

jag vann samtliga matcher, både florett och elvärja, mot alla killar min grupp i tisdags på fäktningen

ojojoj har så mycket tankar som snurrar i huvudet men tänkte igår att det är skönt att allt inte kommer ut jämt

men så gjorde det mig så ledsen när jag insåg att ord är det enda jag har till er alla för det räcker liksom inte till för att beskriva allt alltid

men jag känner kärlek

det är allt som räknas

aber

det jag fått med mig är lite fantastisk ny musik iallfall, och det är ju inte helt fel för en sån som jag

och absolut ingen sentimentalism, inte min grej, men jovisst så kan det finnas en liten tanke på dem som svishar förbi i huvudet när jag har

magnetic fields
hidden cameras

jag tar inte kort längre, det blir så definitivt och förutsägbart
je cache beaucoup ici

idag måste jag dock säga att jag sjöng skiten ur maybe this time på rösttekniks-lektionen
var så grymt nöjd som man bara är enbart ett par ggr om året (kanske t.o.m ett parr ggr i livet)

men annars så är jag fortfarande på topp trots livets vedermödor
jag har lite jobb, lite resa, lite cuf, lite vänträffar, lite party och närmast lite fäktning att fokusera på

and for my political side:
lite sent att dementera, jag vet, men nej, cuf har inte släppt ett pressmeddelande där vi kräver saddam hussiens omedelbara frigivning

federley sa igår på tv4 nyheterna att han misstänker någon vänsterorganisation ligga bakom allt, och utesluter inte att detta kan ha samband med de hot och skadegörelse som cuf, centern och RO på stora nygatan blev utsatta för i samband med förslaget om slopandet av las tidigare i år

personligen så tycker jag att skämtet var så banalt att jag inte fattar hur mycket medial uppmärksamhet det kunde bli, men uppenbarligen är allt som rör cuf högst upp på agendan, vilket givetvis är bra, men någon form av skepticism och källkritik inom svenska de medierna måste man ju ha...

i feel so good
right now
i wouldn't wanna be anywhere else but here
i wouldn't wanna change
anything at all
i would'nt take eveything out on you
oh, i know i do
everytime i fall

nu ska jag greppa floretten!
en garde mes amis!

(f.ö älskar jag hur jag ser ut:
när jag landar i öppen femte position efter enkelpirouette
i fäktvästen
när jag är på väg ut till lämpligt ställe med vänner en fredagskväll iklädd nån vintageklänning och de nya stövletterna)

no more talk on corners

dags att lägga locket på lite

nu när darcy dragit sig tillbaka och mccartthys stadie stagnerat lite (men ändå på ett bra plan) och comme des hommes brukar vara vanligtvis

la porte est fermez pour la moment

annars så mår jag ypperligt
jobbutbildningen gick bra, inbokad på 2 jobb hittills
skolan gick även den bra (danslektionerna kommer dock kännas i kroppen imorgon), abba-låten på sång och stil tycker jag personligen att jag sjöng skiten ur (ibland måste man skryta lite)

mycket mycket att göra denna vecka också
fäktning
träffa lucky
örjan andersson på dansens hus med joachim

coh så avresan till amsterdam på fredag
ska bli så sjkut kul alltså, i really need it
och förhoppningsvis så går allt according to plans
(absolutely) no more / no less

men ärligt nu:
jag saknar faktiskt att vara kär
jag saknar att bara få smeka någons hår lätt tidigt en lördagsmorgon när han inte ens öppnat ögonen än och känna att han samtigt smeker mig på ryggen men bara så lätt att jag nästan inte märker det men det gör jag och jag älskar att han gör det trots att han inte tror att jag märker det bara för att han vill känna min hud
jag kan absolut vara utan ett tag till
allt engagemang och saker runtom brukar kräva mer energi än vad jag har just nu, garanterat

men ibland vill jag bara kunna öppna ögonen och ha en sån lördagsmorgon utan några konsekvenser

jetzt ich muss arbeiten
love to you all my friends
now i'm locking the door
and no peep-holes this time

immortalities

juvenilt, jo visst
internt kan även också tyckas

men känns som läge att delge lite av det som roat mig ofantligt den senaste tiden
vissa saker bara vet man att man kommer vilja bevara för alltid

inga nämnda, inga glömda, inga riktningar (behöver inte vara till mig), inga sammanhang (här alltså) olika upphovsmän men ni vet vilka ni är och jag älskar er så

"men vaddå, alltså att festa är ju som min hobby ju"

"du får sluta vara så bitchig, det gillar inte killar"

"man blir ju äldre med åren"

"vet du hur lycklig jag är just nu? jag skulle fan kunna amputera benet och fortfarande vara glad"

"alltså, jag behöver bara veta vilken nivå ni ligger på sa att jag ska veta ifall jag höver kölhala för att komma ikapp eller om jag ska softa"

"alltså, jag fattar fortfarande inte"

bara ett axplock, återkommer med utökande i sinom tid...

slecht gut!

och där faller ännu ett år

sönder till små minnen
alla dagar blir igår

varför väntar du här på ingen speciell,
ingen särskild?


lite töntigt, jag vet, men idag är det exakt ett år sen jag började blogga. känns nästan som lite utav en födelsedag, man tar en stund och reflekterar över vad som hänt sen detta, och hur och varför.



om jag skall göra ett rent ytlig överblick 2005 / 2006:


sysselsättning: arbetar på prime - metro och projektbolaget - knorr / pluggar heltid på kulturama och extrajobbar på f12 och ps communication och har just blivit anställd som ny värdinna för metly (yep!)

boende: i tvåa på södermannagatan, nytorget / inneboende hos far, förbereder flytt till egen lägenhet på lilla essingen

civilstånd: sambo med peter / singel (med inslag av pt/lw)

tankarna: vad ska jag jobba med nu i december och nästa år, måste repa mer inför göteborg, hur blir kryssningen med johanna, måste repa inför julkonserten, fixa llt inför min födelsedagsmiddag, julen med familj och nyår med peter ska bli skönt / hur ska jag hinna allt i skolan, med fäktningen, med cuf, med göteborgsrepetitionerna, med alla vänner som ska underhållas och som jag älskar mer än allt annat, med att planera inför flytten och hur förväntansfull jag är, och vem som kan få flytta in i hjärtat och om det ens är en bra idé...

återkommer med ett bättre inlägg snart. kände att detta inte alls blev det inlägg jag hade hoppats och vet ej hur jag ska rädda det, så jag måste börja om. tack för uppmärksamheten hittills.

allt jag kan säga egentligen är väl
amor fati
man vet verkligen ingenting om var man kommer hamna, eller var man är på väg ens
känn efter därinne innan varje beslut, stort som litet bara, så kommer du hamna precis där du är menad att vara

det enda jag vill är att jag aldrig ser tillbaka på allt gamla och ser en naiv ung flicka som bara skrev och skrev men det blev aldrig något ändå och alla tankar bara flöt förbi

men som trodde att hon var på toppen av spelet och att hon visste allt om hur sakerna omkring henne skulle hanteras och att hon hade full kontroll över sitt hjärta


för henne tror jag att jag är nu
jag vill ha det här som jag har och känner jämt
jag vill växa och se
men jag vill aldrig känna mig så dum som jag har gjort


och där faller ännu ett år
spricker upp och försvinner
men av dagarna som går ska jag fylla varje timme

speciellt och alldeles särskild ska jag vara innan det blir kväll igen

tired? no, i just love to love to be a walking corpse

nåväl mina vänner,
har väl blivt lie väl mycket egenorsakad kölhalning denna vecka måste jag medge

lördags utgång på grodan efter 11h-jobb pass, slutade efterfesten 09.00 i söndags morse
tisdags drinkades det lite med johanna i fv, loftgångarna fick sig en rejäl törn!
onsdags blev fika till vitt vin med rudolf (och sen så var man ju nomad också så osäkerheten inför sovplats bidrog), som sdan blev lite pt/lw med absolut ingen speciell
torsdags var ju camparidrinkprovning med darcy (backgammonreglerna måste styras upp bättre nästa gång, lovar!) och så bjöd ju sören på vin sen också...
fredags skulle ju softas lite, men när ullis bjuder in underbara vänner, man får sjunga lite och det visar sig mot alla odds att riche faktiskt inte är så opersonligt efter allt, så var kölhalningen en nödvändighet

so what about tonight then?
trots stor entusiasm så säger krpppen nejnejnej

jag får ju liksom inte bli som tara reid
men jag vill ju bara ha roligt
och ojojoj vad roligt jag har just nu
det kom över mig igår kväll på riktigt
jag måste leva allt fullt ut nu
trots att jag inte känner allt allra längst in (sånt dröjer)
så är allt bara så så bra i hjärtat och hjärnan och kalendern att jag nästan blir rädd ibland


men sen så kan det ju faktiskt inte vara så att bara för att öppningen/hålet i hjärtat inte längre är breddfyllt så börjar något nytt, annat (annan) gro direkt där. så kan det ju inte vara. så kan jag ju inte vara. så vårdslös får man ju inte vara med känslor. så lätt kan man ju inte börja falla.

eller?


middag hos mamma nu
sen massa möjligheter om man orkar
ska fråga

jag vill bara vara intressant
jag vill att de ska lära mig något som jag inte redan vet
jag orkar inte höra samma saker om och om igen
eller lära upp någon
eller ha överseende när saker känns keff
but, oh, i know, it never does with you

(you är någon annan nuförtiden)

så synd att jag inte hade möjlighet att skriva tidigare idag, hade verkligen så mycket att bjuda på då, inspirationen flödade. men det uteblivna koffeinet i kombination i något försök i världsklass att liksom festa sig ett nytt liv gör mig något matt just nu

önskar ibland bara att magic eight ballen kan ta ens beslut så att man slipper göra bort dig för chaps i onödan så att de kanske inte ens vill ha camparidrinksprovning igen

men det tror jag inte (hoppas)
i know i'm fabolous
men att promillehalten kan bidra till att kreativiteten/intensiteten/spontaniteten kan slå över och bara bli galna requests till 118 118 runt midnatt (uppmaning: gör det aldrig, oavsett anledning!)

now all that remins is the wait
och det har jag fefinitivt inte tid med!

can't let it slip away
life or love?

i'm not going back to the hidden place again

this is me.

like it or not.

(i like it. alot.)

så många ytterligheter samlat i en enda storlek 36 (egentligen 38 men 36 sitter tajtare så jag tar alltid 36 istället) att man nästan blir mörkrädd. just when you think you got me figured out, the season's already changing... men det finns de som klarar det trots allt. all cred till er! jag är evigt tacksam!

just nu lyssnar jag på transformer av lou reed.
den är verkligen grymt bra.

och samtidigt så funderar jag på hur jag skulle kunna göra detta blogginlägg ännu mer fjortis än vad den är just nu. tror det är omöjligt.

eller...
så skulle jag kunna berätta att jag fantiserar om lägenheten hela tiden.
alltså, när jag inte fantiserar om att vara världens största musikalstjärna och sjunga maybe this time (sådär klipp) eller and i'm telling you (så bra att jag nästan bölade) eller aldrig inför en publik som bara applåderar tills händerna blöder och gråter tills de får vätskebrist.
och att jag trots min höga ålder har sjukt svårt att hålla ordning och reda runt mig, skyller på platsbrist jämt, t.o.m så att ulrik ger förmaningar.
och att jag kommer vara fullbokad alla helger framöver: amsterdam, styrelsekonferans med cuf, flytten, jobb... fattar inte hur jag kommer orka.

but when there's a will there's a way.

f.ö så blir jag så full i skratt när jag hör sl-chefer och dy.l på nyheterna säga saker i stil med: "jag tycker att vi i år var mycket förberedda för väderväxlingen". vilken planet bor du på?


nu måste jag gå och göra nytta i den riktigt världen, den som finns utanför fönstret där luften är kallare och man möter riktiga människors blickar. trots trötthet så måste jag. det bara är så.

la première neige pour l'hiver

tack till alla de som huserar mig under mitt nomadliv denna vecka:

johanna, i will love you for ever and ever och du är den enda som kan skruva upp volymen på rix fm samtidigt som vi lever christer petterson-liv med bacardi apple-groggar en tisdag i loftgångar, någonstans i fogdevreten

mad respect!

sören, jag är verkligen jätteledsen över att jag inte kom igår och tröstade dig efter att du suttit fast på centralbron i 3 h

but a woman's gotta do what a woman's gotta do
och jag vet att du förstår mig
that's why you're my brother

mamma, att du bara kan se det på mig, det där lilla
och insisterar att det är ok att jag lägger mig och vilar en stund på soffan
och att du sedan väcker mig igen med en kopp kaffe och kanelbulle efter att jag sovit i 1,5 h
är bara en av alla anledningar igår, och evigt, till att jag älskar dig
jag menade det jag sa igår, du gör mig stolt också, och jag vill kunna se på min dotter en dag och veta att hon känner lika mycket kärlek från mig som jag gör när du tittar på mig

pour toujours


hier:

kollade på möbler med mamma
likaså åt lunch
fikade med rudolf på non solo (var alldeles för länge sedan, underbart var det!)
tätt följt av pt/lw (inget nämnt, inget glömt, and no regrets)


aujourd'hui:

museidags (nationalmuseum i tisdags didn't quite do the whole trick for me), lutar nog åt östasiatiska alt. armémuseet
fika med mormor
dinera och spela backgammon med darcy (säger ingeting så har jag ingenting sagt)


demain:

travailler dans älvsjömässan
middag med mormor och mamma


samedi:

travailler dans älvsjömässan
utgång med de käraste i någon form(?)


dimanche:

travailler dans älvsjömässan


m.a.o är detta sista egentliga ledighetsdagen på lovet
gotta live it before it slips away


men störst av allt (eller egentligen minst)
är att

samtidigt som solen gick upp
och snön låg på taken för första gången
kunde jag titta på hans ansikte
med ett leende
och ett helt hjärta (igen)
och vara säker på
att han verkligen är en vän till slut
no more / no less

nu vet jag äntligen hur sinnesro känns
det tog en resa från hägg till syren till enbärsbuskar till höstlöv till snö
men det kunde inte ha gjorts på något annat sätt
nu är du äntligen borta från den platsen därinne där du inte skulle finnas på ens från början
and it's for real this time
(but oh, i know, it never was with you)