JAG HAR FÅTT GRATISBILJETTER AV SÖRENS KOMPIS TILL GEORGE MICHAEL IKVÄLL!!!
DETTA ÄR NOG DET ENDA INLÄGG I DENNA BLOGG NÅGONSIN SOM KOMMER SKRIVAS MED VERSALER MEN DEN GLÄDJE OCH FÖRVÄNTAN JAG KÄNNER ÄR OBESKRIVLIG!!!
SES I GLOBEN MINA VÄNNER!!!
ett musikaliskt avbrott från alla elektro som dunkadunkat ur min lägenhet en senaste tiden:
idag hände det
kan knappt tro det själv
finner mig själv sjukt fascinerad och nyfiken av nån skum anledning
kanske för att deras musik, och hela uppenbarelse och attityd, var min största inspiration i åldrarna 10 - 12 år
mina barndomsidoler och hjältinnor har annonserat sin återförening!
posh, sporty, ginger (min favvo fortfarande), baby och scary vid dagens presskonferans
fan, nästan så man blir lite tårögd
dels när man ser vad för mycket pengar och för mycket fritid kan göra (plastic fantastic med floppade, hajpade solokarriärsförsök)
men mest när jag tänker på hur mycket jag verkligen älskade dem alla nä det begav sig
de har verkligen betytt otroligt mycket, det skäms jag inte för, och känslan jag hade som 12-åring i maj -98 i globen, då jag skrek geri och girl power så mycket jag orkade i 3 h, är oförglömlig
nästan så man ska kika på priserna till re-unionkonserten
ja, jag vet, hälften av dem kan inte ens sjunga, och inte heller dansa for shit
och låtarna var väl i eftehand typ... sådär
men for fucks sake: det är fucking spice girls!
girl power!
så nu var det bokat, det blir festivalsommar 2007 efter allt:
scissor sisters
vapnet
the tough alliance
maia hirasawa
blod party
dj adeline supreme
the sweptaways
dj la fleur
juvelen
zeigeist
the shout out louds
kristian anttila
slagsmålsklubben
nouvelle vague
miss li
marit bergman
here i come!
and i'm going all out this time
(för er som vågar: vi ses i skogen)
för er som missade min ma numminen (detta finska geni) referens i föregående inlägg så kan jag här bjuda på ett litet smakprov från hans (nog) bästa skiva: ma numminen goes tech-no
han tolkar baccara-dängan "yes sir, i can boogie".
på tyska.
helt fantastiskt!
lägg även märke till vapendragaren pedro med megamustachen i bakgrunden!
snart på en festival nära mig?
och respect till mårten och erik som såg honom live -98 i åbo!
sov så gott!
rebecka goes skogsrå anno 2007 i de sörmländska skogarna
fest som förflyttade sig (traktor med flak möblerat med bord och stolar)
sill
nubbe
gubbröra
potäter
folköl
sangria
midsommarkransar
cabaretnummer på traktorflak
lino goes rinkesta
stämsång
morran
duggregn
nattsudd
helen med underbar familj och underbara vänner
djupsamtal
studentkorridorsanekdoter utan slut
paolo coelho-läsning
ma numminen goes tech-no
behöver jag säga mer?
det har varit midsommar i rinkesta
och jag var där
och så har jag gått under jorden för att sluka snabba cash
fy i helvete vad bra
i love you jens
hope is returning, but very slowly
idag hade jag dock en sedan ett år efterlängtad insikt om att känslor är borta, helt
känns sorgligt på ett sätt men mest bara skönt och stillsamt
we can really go our separate ways now
you already have, i know
but now it's my time
i'm really checking out this time
mitt hjärta blöder
det blöder
jag kan inte stoppa det
det kommer aldrig bli helt igen
det kommer aldrig glömma
det kan bara gå vidare
men allt är förändrat nu
jag kommer aldrig bli densamma igen
jag önskar att jag aldrig älskat
och jag vill aldrig göra det igen
i slutändan sviker alla
jag trodde inte det om dig
men du är precis likadan
en världsbild har fallit
en ny sanning återfinns
en sanning jag aldrig hoppades att jag behövde leva i
men nu har jag inget val
alla sviker i slutändan
så älska bara dig själv
det är inte värt det
alla sviker mig
det är över för min del nu
imorgon ska jag verkligen plocka sju sorters blommor
och hoppas på det bästa
det kan ju liksom inte bli värre än det året då jag gjode just det
och drömde om jultomten
kändes lite malplacerat
klassträff mycket kul igår
känslor som blottas
känslor som hålls igen
leenden
barnsliga skratt
alkohol
the doors
just like old times
nu ska jag packa lite inför avresan
sen äta lunch med pappa
och sen jobba lite
och sen åka tåg till kent-ville (e-tuna)
och sen ska jag bara ha midsommarsemesterterapislapparläsarbadardansarätarhelg
ska bli grymt!
eventuellt så spinger jag till skogs en sväng
to be one with nature
men jag kommer tillbaka
och söndag ska en gång för alla bli mycket intressant
say no more
trevlig midsommar!
ps. lite skratt signerat my dreamman: dane cook pratar om dans. ds
för glädje
för sorg
för svek
för minnen
för framtiden
för hopp
för längtan
för kärlek
för alltid
jag kommer möta honom en dag
han kommer vara mitt allt
det kommer ske
nu:
södra-teater-2004-reunion-dags!
imorgon:
jag får träffa storasyster helen igen
som jag ha längtat
bättre vecka nu
först och främst, tack jenny
gammal är äldst, och vägen framåt är lättare att hitta om man tittat bakåt lite
så långt bak att man hade kortkort på operabalettens morgonklass, sprang med andan i halsen och skrek att man pratat med andy, och var hela 14 år gammal
tack för att du skyddat mig från gäng från söder, och tusen saker till
och för att du ser allt precis som det är
det hedrar dig!
kärlek!
sen så har jag ju den otroliga lyckan att få träffa mina två systrar på samma vecka, på torsdag styr jag kosan för midsommarfirande i dagarna tre hos helen på rinkesta
ska bli otroligt grymt
och helt galet, eftersom det var augusti 2006 sist, och en nyss hemkommen berlinresenärska, naivt nyförälskad, politiskt oengagerad och främst vilsen rebecka som mötte henne då
allt har verkligen förändrats nu
forfarande lite vilsen, men det kommer jag nog alltid att vara
men jag tror att jag kommer göra dig stolt med allt jag åstadkommit under det gångna året, stora som små steg
denna vecka, imorgon närmare sagt, fyller också världens bästa lucrecia 22 år
ett lunchfirande med mycket minnen och framtid hägrar
grattis i förskott baby, you rock my world!
och imorgon så hägrar också det som nog kanske blir (för)sommarens galnaste upplevelse:
södra latins gymnasium, inr teater & dans, avgångsklass 2004 reunion
vet liksom inte riktigt vad jag har att förvänta mig överhuvudtaget
blasé, förväntansfulla, desillusionerade, lyckliga, hoppfulla, framgångsrika, totalförändrade
anything goes
men kul ska det bli
öppna sinnen gäller, och hålla förväntningarna nere
men kan ju inte låta bli att minnas studentskivan i maj 2004 på kaknästornet då jenny & pascal sjöng sin egenkomponerade låt, där alla 25 elever fått varsin vers(!)
tror aldrig jag upplevt att fler människor blivit mer rörda och gråtit samtidigt, inklusive mig själv
men idag så hägrar jobb jobb jobb
mycket att göra
många dresser som ska matas in
men kollegorna har sin charm
och jag trivs
jag trivs med rutinen
min arbetsplats med min dator, mina bilder på min anslagstavla, mina nycklar och mitt passerkort
ett liv som kommer är raka motsatsen till det jag kommer ha resten av mitt liv
så jag njuter av ytterligheterna
själv
men
inte
ensam
ungefär så känns det nu
jag är bra
jag är nöjd
jag är nöjd
och massa massa kärlek till mamma!
dina modevisningar och livsråd i mitt hjärta!
detta känns onekligen som lite kvinnorna i mitt liv's-vecka
ojojoj
då var det söndag igen
den här veckan har gått... fort
eller, det har hänt mycket, mycket har uträttats
tvättstugan blev äntligen avklarad
ds-möte med sthlms cuf
fått fler arbetsuppgifter på jobbet (flytta och söka bland blodprover)
fantastisk föreläsning om modernismen på moderna muséet (förtjänar nästan ett eget inlägg)
det har dejtats/dansats/pratats konst faktiskt (men jag säger ingenting så har jag ingenting sagt)
haft avdelningsmöte på jobbet
tagit en after work på josefina med sören
haft middag (och hultsfred -06 retrospekt) och utgång med long lost johanna
varit på vilda vanadis med delar av (den numera) gamla klassen, badat, solat och åkt vattenrutschbana (samt skurit upp handen i en av de jävla vattenrutschbanorna)
vart på bbq goes houseparty hos the adorable mr federley och massa andra underbara (center)människor
och så har jag ju jobbat heltid hela veckan!
så när jag vaknade idag så kände jag att det kanske var läge att ta lite alonetime
och det kändes mycket bra och kravlöst
och vädret kunde ju onekligen lämna lite att önska
så efter att ha köpt pizza, en chokladkaka och hyrt storm så återvände jag till disponentgatan i stillhet
filmen var mycket bättre än vad jag hade väntat mig, hade hört mycket bra men visste på ett sätt inte riktigt heller vad jag hade att förvänta mig
så jag antar med (den fattiga retoriken) att betyget landar på typ väl godkänd
roligt med svensk action, något luddig historia med lite lösa trådar men grym, något ironisk, dialog och vissa scener som verkligen kändes i magen
lite bakfylla brukar ju också bidra till känslosvallningar, så jag fann mig sjäv sittandes i soffan gråtandes, vettskrämd och skrattandes om vartannat
nu har jag återigen dock återvänt till sylvie & me (jovisst, inslag av magnetic fields och sibelius givetvis)
sylvie är sylvie lewis, en av de mest singer/songwriters jag hört i mitt liv, med så träffsäkra och finurliga texter om hjärtesorg och avundsjuka, och otroligt finstämda melodier
och me, tja... det är jag
sylvie & me är numera liksom ett samlingsnamn för en sinnesstämning
när det är regntunga skyar, lite småkallt och en tom säng, tom lägenhet, tomma stolar som man tittar på lite nedstämt
allt är grått och man har ingen att titta på det tillsammans med
nu ska detta fanimej inte bli ett sånt där hjärta/smärta inlägg igen (känns som att det har varit det största innehållet procentuellt sen denna blogg tog sin början)
men jag är lite ensam tamejfan
har varit i väldigt varierande kontakt med the parade of the exes den senaste tiden, och jag börjar faktiskt tänka att det kanske inte var en sån bra idé i praktiken som i teorin
gamla saker väcktes till liv igen
nya missförstånd och frågor kom upp till utan
och de flesta kommer tyvärr för alltid förbli obesvarade
och det var liksom det som jag ville undvika mest av allt
känner mig så dum bara
det enda jag ville hela tiden var att någon skulle vilja ha mitt hjärta
men det verkar väldigt hopplöst just nu
nu börjar göteborg återuppta tankarna
bra och dåligt, mycket mer bra nu än förut, ångesten börjar släppa lite grann (musikteorin kvar såklart), men boendet kanske börjar se ljust ut, kan bli res-ne & nun-kat revisited, och så fick jag ett förväntansfullt sms från en av the high fives (klassen), micaela idag, och då börjar det kännas bättre
jag är jävligt bra, faktiskt
det var därför jag kom in
de såg, och de ser potential i mig
jag har all kapacitet de söker, och jag är villig att göra allt, och mitt bästa kommer att räcka
mina klasskompisar tycker, liksom lärarna att jag är värdig av den här platsen och den här chansen
jag kommer klara det här och jag är tillräckligt begåvad
jag duger
(några saker jag inte känt förrän idag)
nu har jag fått planer för ikväll, skall återförenas med en storasyster jag inte träffat på alltför länge och äta middag
tror det är precis vad jag behöver ikväll
jag orkar inte må såhär dåligt längre
jag vill inte det
jag vill inte vara ensam längre
det såg ju så bra ut ett tag
men inget klarar sig i slutet
inget som har med mitt hjärta att göra
jag vill ha ett nytt
ett hårdare
ett där bara jag och min familj och mina vänner och konsten får plats
inga andra
jag orkar inte längre
jag vill ju bara älska
jag förtjänar inte det här
kunde verkligen inte sagt det bättre själv (eller, ens vågat försöka):
min hjältinna
petra östergren podcastar om feminism på timbros hemsida
blir inte mycket bättre än detta
sammanfattar min syn på feminism och liberalism
(i backspegeln:
cuf-ledamot vill avskaffa sexköpslagen)
jag kände väl lite att efter dagens högst produktiva ds-möte här i sthlms cuf (i love you all so very very dearly) var det dags att göra bloggen lite mer... hmm... politisk
(har inte tagit mitt ansvar som förtroendevald och bara skrivit om kärleksbekymmer här på bloggen, skäms på mig!)
annars?
allt är bara bra
bra dag, på alla sätt och vis
lugn och trygg dag
framtidshoppfulls dag
this can get really good
even great
just det,
och så har jag ju faktiskt köpt barcelona-resan till andia idag också
25 - 30 juli, here we go
vamos a bailar!
hej alla vänner
mycket som händer minsann,
rensat ur skåpet i skolan (bitterljuvt),
festat lite,
börjat jobba,
sjungit sverige och du gamla du fria på plattan med mitt älskade cuf stockholm och luf stockholm på vår gemensamma kampanj bevara sverige blandat den 6 juni
festat lite mer,
hängt och diskuterat politik på lilla essingen med ulrik
solat (läs: bränt) mig i rålis med andia och pratat om allt mellan himmel och jord,
ätit middag med mamma och promenerat runt djurgården,
ätit middag med familjen
och en massa annat förstås
och så har jag tagit ett steg närmare vuxenvärlden med alla dess poäng:
eller bara betett mig skittöntigt och klängigt
jag är en sån tjej som har en sund relation till sina ex
(affirmation)
sånt sker genom möten anser jag
inte alltför regelbunden kontakt, men ändå liksom en punktmarkering
en middag har redan avverkats med en föredetting, ikväll är det dags för ett glas vin med en annan föredetting och i veckan hägrar drinkar med en tredje (och sista) föredetting
hittills har allt gått mycket bra
positiva känslor, ingen gråt, inget bråk, bara konstateranden av minnen som känns helt ok
små påminnelser om hur jag faktiskt kan älska
och att jag är väldigt duktig på det
har väl känt lite på senaste tiden att wrap it up-känslan för påsen med alla gamla känslor legat högt upp på agendan
när ångest gör inträde i ens liv så kommer den oftast inte ensam, utan river upp allt gammalt bakom en som smärtat, precis som att dra tag i en kabel som legat begravd i marken och riva upp den så långt det går
jag kände att det var dags att låta alla de känslorna få sova nu
för oj vad gamla, olösta, obekväma känslor legat kvar och skavt alltför länge
(restrospekt av höstens bloggande ger en klar bild av hur rebecka hanterar ångest och ensamhet när en person är out of reach, minst sagt)
göteborg ska vara en fresh start
men med alla älskade familjemedlemmar och vänner i bakhuvudet ständigt såklart
och givetvis också alla minnen på hur underbar kärleken är när den känns rätt
this was not the last time, not at allit's a winding road
and i really don't know where it goes
but i still have hope
i'm gonna find my way home
har inte bloggats på länge
hinner inte skriva nu heller
mycket har hänt
but i'm fine
everything's fine
finally
artisten ska bli underbart
i love my friends
summer is hopeful
i can be me
again
