VUXENNOJA
Hej allesammans!
Nu har det gått alldeles för länge sedan jag uppdaterade min blogg, verkligen inte ok!
Men sanningen är faktiskt den att mitt schema varit späckat de senaste veckorna, med jobb (och liiiiite julstök), men kanske främst med 2005 års största händelse:
Alice Rebecka Teresia fyllde 20 år den 16e december.
HELT overkligt.
Jag har dessutom så kasst närminne, så när folk har frågat om min ålder, har jag hasplat ur mig 19, för att sedan ursäkta mig och säga "nej, just det, jag fyllde 20 förra veckan...". Folk måste tro att jag lider av vuxennoja, och att jag helst av allt skulle vilja äta ett krumelurpiller (you know what I'm sayin´?), vilket kanske till viss del är sant.
Jobbigt är det att inte vet varifrån hyran kommer nästa månad, om man kommer komma in på klubben trots 23-års gräns och (nästan) stenhård leg-koll, om man verkligen ska satsa på sina drömmar eller ifall det bara kommer skita sig iallfall, och ens ifall det är ens drömmart man drömmar, om man ens lyckats kanalisera dem.
Jaja, nu dags för referat av allt som hänt sen förra blogg-inlägget, och det är inte lite!
12 - 14 dec: Stenhårda 8 h-dagar med RoboMop i Solna C; nya kollegor varje dag, säljargument på hög nivå, snygga arbetskläder, tutti frutti. Utpumpad efter varenda dag.
15 dec: Födelsedagsstress, träffa Sören och handla mat, fixa allt lånat porslin till middagen (eftersom pappas uppsättning av porslin och glas är mycket bristfällig), gå på kompis teaterföreställning på Kulturama.
16 dec: MIN FÖDELSEDAG!
Sedan iväg till sånglektion med Guddan, sista innan Göteborg, och vi hann faktiskt genom alla sånger, så jag var nöjd. Men ack så nervös. Hon sparkade mig dock i röven innan jag gick, så då blev jag lugn. Alltså, en spark i baken för "lycka till". Inget annat. Tror jag(?)
Lunch i Kungshallen med Helen, underbart.
Har inte setts sen sommaren, så jag var jätteglad över att återse henne. Hon är verkligen en av mina bästa vänner. Fick jättefina hudvårdsprodukter från hennes mammas serie i present. Hon berättade även lite anekdoter från den morgonen, och att hon kanske borde gå ner lite i vikt, eftersom expediten på Pressbyrån bjöd på en bulle till Helens köpekaffe, eftersom "du äter ju ändå för två!". Helen är så jävla skön och har så mycket självdistans att hon istället för att skälla ut expediten / ta åt sig och få jätteångest, godtar erbjudandet, klämmer i sig kanelbullen och tackar. Underbart!
Födelsedagsfika hos mor med mormor och Ulrik, sång, paj och presenter.
Jättenöjd med presenterna, Ulrik hade t.o.m masat sig iväg och köpt "The Office" på dvd. I och för sig typ 5 min innan jag skulle komma, samma dag, men man jobbar ju bäst under stress, eller hur? Mormor gav pengar och mamma gav en tavla, jättefin. Mamma hade 20 ljus i pajen som jag lyckades blåsa ut på ett andetag, efter att alla sjungit för mig. Alla bar finkläder. Alla samtalsämnen var politiskt korrekta. Precis som ett 20årsfirande på Övre Östermalm skall fortlöpa!
Middag med dysfunktionella familjen på Carpe Diem Bar.
Är alltid nojig inför att mamma, pappa, Ulrik och jag ska ses, men detta flöt faktiskt på jättebra för en gångs skull. Inga pikar, inga jobbiga frågor eller tystnader, och jättegod mat och vin. Fick biljetter till "Cabaret" av pappa, ska bli så kul. Kanske berodde den gemytliga stämningen på att restaurangen var gaydriven, och att vi hade världens butch som servitris, skittrevlig. Eller, som mamma sa: "Hon var faktiskt jättetrevlig!". Underbart!
Utgång sedan med Johan!
Började på Horny Horse (inga frågor, alla berörda vet), sen en rundpall runt stan (inga frågor, alla berörda vet), för att sedan sluta på Köket, eftersom vi stod på listan där av anledningar jag ännu finner det svårt att förklara..
Någorlunda kul, hittade aldrig mina andra vänner som var där (Köket är så stort!), jag och Johan gjorde vårt bästa försök att skaka loss på dansgolvet men insåg snabbt att vår danstalang / gudomliga utseende / modemedvetenhet är totalt bortkastad på sådana ställen där det enda av vikt för tjejerna är att Niklas Rahm känner igen dig sen tillfället du drink-horade vid B-kändisarnas bord förra lördagen, och på nåder släpper in dig i VIP-rummet, som enbart befolkas av de dokusåpadeltagare som Club Goa sa nej till.
Stureplan is not for me.
Hemåt sedan, lite småbesviken.
Men var och när skall man få sina Stureplans-illusioner krossade, om inte på Köket på sin födelsedag?
17 dec: Följande dag började stressigt; all mat skulle lagas inför årets sammankomst, men först skulle alkohol skulle inhandlas på lagligt sätt för första gången! Yihaa!
Valet av ställe föll på Systembolaget i Passagen i Salénhuset pga deras fantastiska vinkällare, öppnade plånboken rejält, 1 000 flög det iväg på, men skall 8 törstiga strupar svalkas så smakar det som det kostar! Lite besvikelse dock för att jag trots a) mitt relativt osminkade fejs b) Leila K-liknande outfit c) EXTREMT dåliga hårdag d) manöver att betala allt kontant genom att ge expediten en näve sedlar på ett högst ograciöst sätt; inte fick visa leg! SKANDAL! Både jag och Sören lommade därifrån besvikna.
Därifrån var det full rulle hela dagen: hem och lämna allt, sticka och handla alla färskvaror, laga mat, duka, fixa kropp/ansikte/hår, fixa och skriva ut program, och till sist välkomna gästerna!
Allt börjar bra, som det alltid gör, men väl hemma när maten skall börja lagas och saker
skall falla på plats så märker rätt snabbt att jag inte alls har världens minsta stresstålighet, den platsen kniper Sören. LÄTT.
Här till höger ser ni honom i full färd med att preparera rådjurssadeln, lugnt innan stormen...
Jag blir mer och mer nervös av hans stissighet, till den milda grad att jag inte kan vistas i köket, eftersom jag märker att uppviglingen av varandra till totalt nervsammanbrott för (i princip) ingenting alls, kommer med all säkerhet sabba mer än vad det hjälper inför kvällen.
Vid 18.30, 1 ½ h efter utsatt tid, rasar Johan in, ursäktandes, men totalt ostressad och med en"vaddå-gästerna-kommer-vid-19-klart-vi-hinner-fixa-ditt-hår-kläder-och-mejk-tills-dess"-attityd. Tidsoptimist som jag är så tar jag beslutet att jag ska ha lockat hår, och vi sätter igång: hårtest för hårtest, rullas in, värms, hålls fast, rullas ut. Effektivt, visst, men för den snygga looken räcker knappast 30 min. Panikmessar alla bjudna med uppmaning att gärna ta en akademisk kvart, men kommer i sänd-ögonblicket på att vissa kanske inte bor inom det området att de kan softa framför tv:n en kvart till.
Gäster börjar droppa in. Jag är halvsminkad. Sören sveper sin tredje drink, i hopp om att denna innehåller sinnesro. Johan har låst in sig i badrummet med mitt smink för att styla sig. Programmen håller på att skrivas ut. Middagsbordet är långt ifrån halvdukat. Jag är extremt sammanbiten.
Välkommen till Rebeckas 20årsmiddag!
Kan väl bara sammanfatta resten av kvällen med att allt löste sig fantastiskt. Anders, Johan, Johanna, Lucky, Ragnar, Sören och Alfred kom bara bra överens. Några heta samtalsämnen skapade vissa motsättningar, men jag lyckades alltid rädda situationerna innan de gick överstyr med att erbjuda gästerna att få berätta något fylleminne de hade av mig. En bottenlös brunn att ösa ur...
De underbara gästerna, från vä. till hö.: Anders, Johanna, Alfred, Sören, Johan, Lucky, Ragnar!
Av nån jävla anledning så slutade kvällen på Alis Bar med större delen av sällskapet, men inga sura miner kan utstötas när du blir bjuden på en Long Island Ice Tea! Det dansades och pratades ut, raggades inom sällskapet (OBS! EJ inblandad!)
Bilden tagen ca. 02.30, jag ger er kvartetten som sprängdes! Kommentarer överflödiga...
Pga påstådd skottlossning gick vi dock innan stängning, men Sören hade den perfekta efterfesten planerad: krigsdokumentär, med färskpasta och pesto till fyllemat...
Sweet!
Det var en kväll att minnas!
Ses igen kring 16 dec 2006!
Yihaa!
