Felicitations a mon père

Idag fyller min älskade pappa 55 år.

Märkte att det ej blivit så mycket bilder eller historier om honom här på bloggen, kan bero på att mamma har en tendens att bli väldigt färgstark väldigt ofta, men trots att pappa håller sig lite i bakgrunden när det gäller detta, så förtjänar han desto mer ett litet inlägg.

Pappa är den mest intelligenta personen jag vet.

Ända sedan jag var liten har jag vetat att jag kan gå till honom och fråga vadsomhelat mellan himmel och jord, och med 99% säkerhet på en lång utläggning om orsak och verkan om saken i fråga. Han pratar 4 språk flytande, och har typ grundläggande kunskap i ytterligare 2. Han gick tolkskolan i lumpen och lärde sig ryska.

Han är prefekt på Karolinska Institutet, chef över Miljömedicinska Enheten, vilket är allt annat än en glidarpost. Sjukt mcyekt ansvar, jobbar mycket, men klarar allt galant. Blev t.o.m omvald som prefekt en tredje period, man får egentligen bara sitta två, men de andra kunde hitta någon vettig ersättare så han fick stanna. För att alla tycker att han är så bra.
Och det tycker jag också.

Men det jag gillar honom mest av allt för är hans ständiga kapacitet att överraska mig. Bara idag har följande frambringats:

när jag satte mig brevid han i soffan för att läsa senaste numret av QX, sneglade pappa över tidningen han läste och sa: "du, jag läste faktiskt den där när den låg framme här. Jag blev faktiskt riktigt postivit överraskad, riktigt bra skrivna och intressanta artiklar. Och tänk vad många ställen och klubbar det finns listade!", varpå jag svarar: "Jaha, men i en perfekt värld så ska det ju egentligen inte finnas 'ställen' på sättet", och han svarar: "Nej, just det."

och så var det ju den gången i gymnasiet då jag precis fått upp ögonen för Tyskarna från Lund (tack, Ragnar!), och spelar de på högsta volym i mitt flickrum. Pappa kommer då in, och jag antar då för att han vill att jag skall sänka. Men istället ställer han sig bara och ler tills låten tar slut, och utbringar då ett "Grym musik, men lite för lite dator/elektroniskt bara. Kan bli hårdare."

och så den gången i första ring då pappa skulle förklara blommor och bin kortfattat / varna mig för the danger that is the male population (Sörens favorit) : "Det är män drift att vilja. Det är kvinnors skyldighet att säga nej." (Skall givetvis tas med en nypa salt, men som one-liner är den oslagbar)

Så med detta vill jag säga tack och jag älskar dig pappa Göran, som lärt mig så mycket under mitt liv hittills, som stöttat mig och trott på mig, trots våra vitt skilda vägar, intressen och personlighet, och även att gett mig någon att alltid diskutera med och se upp till.

Je t'aime! Må de leva minst 55 år till!

****************************************************

Annars?

Skolan är fortfarande grym. Har dansat 3 h idag (balett + jazz), och haft 3 h masterclass med min favvislärare Guddan. Underbart underbart underbart.

Och imorgon fyller mormor år. Och så ska jag fika med David. Och gå på middag hos mormor. Och förberede interpretations-sång. Och massa massa annat. Shit vad man ligger i alltså!

(Älskar fortfarande livet, alla er som är i det, och allt som kommer hända mig imorgon, allt som jag vet och allt som jag inte vet.)

Love love love immer!