tisdag, augusti 29, 2006

and yes i still love you more than ever

han är verkligen jag

på så många sätt

han känner precis precis vad jag känner

(inte tvärtom)

och han har skrivit skriver kommer att skriva det länge länge till

jag är nästan benägen att hålla med snubben som fredrik strage intervjuar i "fans":
människor som gillar honom (jag skriver bara honom och han, för ni vet vem jag menar) och hans musik är liksom folk som fattat det.
man behöver inte älska / dyrka honom men om man liksom hatar honom / är likgiltig, som har man faktiskt tyvärr inte fattat (eller viljat inse) det.

(det som det är att vara människa.)

dagens (eller vafan, livets) låt:
there is a light that never goes out

take me out tonight
because i want to see people
and i want to see light

please don't drop me home
because it's not my home
it's their home
and i'm welcome no more

(jag inser det juvenila i att börja gilla honom nu. jag vet, jag vet, behöver ej påpekas. men när jag hörde oavstående låt första gången, i berlin, en tidig gryning, så grät jag. det var liksom så stort. av någon anledning. och jag kunde liksom känna alla människor smärta och kärlek, världen över, som har känts, och kommer kännas, till honom och den låten. som att få ta del av en hemlighet som bara ett fåtal människor vet om. superprivilegium. på alla sätt och vis. jag älskar honom verkligen.)

och främst:
jag sublimerar rätt hårt just nu.
om sanningen verkligen ska fram.
(den kan inte döljas längre.)

jag ersätter fysisk mänsklig kontakt (i alla former)
med

backgammon
bloggen
internet
moz
tiga
2manydjs / soulwax
förberedelser med låtar inför skolan
skriva dikter
städa rummet
laga mat
prata med pappa / ulrik / mamma
läsa karin / hjalmar / dan a
tänka på skolan
lite mer moz
tänka på vad hösten kan innebära kulturellt
inte inte inte tänka på någon som är hopplös
inte inte inte tänka på att jag ibland kanske saknar exet
tänka på de vänner jag har
förbereda träning / viktnedgång (transformering till miss fit 2006)
lite smiths också
söka jobb
lyssna in mig på ännu mer ny musik
läsa kultursidorna i dn och svd
måla naglarna
klädkoordinera garderoben

allt för att jag inte får
kyssa läppar
hålla om
smeka hud
ligga bredvid
ge mig hän
till någon längre

come back lost lover
just touch me
and then you can leave
i won't put pressure on you
promise
i just need to feel wanted
admired
beautiful
by almost anyone
you can lie, i don't mind
let us be united only for a moment
a moment is all it takes
for a life to begin
and to end
no strings attached

i am a human and i need to be loved - just like everybody else does
close your eyes - and think of someone you physically admire - and let me kiss you

(han skrev det bäst, och redan för typ 20 år sedan. behövs mer bevis på genialtieteten? någon måste föda världen hans ättlingar)

och sanningarnas sanning:
ja
jag är ensam

Inga kommentarer: