confessions on a livingroomfloor

snälla snälla snälla håna mig inte för det som jag kommer komma att skriva nu.

för självklart skulle det vara otroligt fett att ha en egen lägenhet och allt det där.

men just nu så är jag faktiskt bara så otroligt glad över att bo hemma.

jag trivs faktiskt, i motsats till vad inbillat mig själv innan. och faktiskt inte från den ekonomiska aspekten (eftersom den i princip är oförändrad: när jag bodde borta så jobbade jag heltid, nu pluggar jag heltid på en utbildning som kostar pengar, då det är plus minus noll), utan det känns faktiskt skönt och som en befrielse att veta att oavsett vad, så har jag någon att äta middag med, spela backgammon med och prata med, när jag väl känner för det. och om inte så är det bara att gå ut och sätta sig i en park och softa och ta en paus, eller gå ut och träffa vänner. utan några förpliktelser överhuvudtaget mot någon. så länge jag mår bra så är allt bra.

känns mer som att bo i ett kollektiv faktiskt. med några som känner en väldigt väldigt väl. galet galet. men kul.

***************************************************

igår:

jobb, annorlunda catering, 15.00 - 03.00

idag:

jobb, f12 catering, 15.30 - ca 04.00

idag har jag sovit typ 8 h. igår sov jag inte ens 5 h (aldrig mer vardagsmorgonar där).

annars då?

ulrik sparkade mitt arsle (utan några instruktioner eller hjälp från mitt håll) i vårt allra allra första parti backgammon nånsin. gud vad duktig man känner sig / vad alla komplimanger i berlin var berättigade.

nu hägrar REVANSCH!

ang förra inlägget:

blev ingen fika med christian

eller fika med jenny

och ingen bio

men det kändes helt ok

men jag fick ju faktiskt gå på carmina burana istället för bio. och det var mycket trevligt. trots den tillsynes mentalsjuka speakern som stundtals kom in i någon form av frenesi och började skrika/stöna vissa textpartier. kanske inte det bästa jag sett, men vissa partier var riktigt fina. och sällskapet var även det mycket passande. (men du får hålla dig seriös nästa gång, inga mer smurfskämt).

nu ska jag
slappa några timmar,
försöka sova lite mer,
få backgammonrevansch,
fortsätta leta efter mening / syfte / substans i mange schmidts "glassigt" (och det absolut roligaste är att när jag googlar för att hitta texten och kolla hur banal den verkligen är, hittar jag den på hiphoptexter.com. måste ju vara världshistoriens största skämt!)
kolla upp lite planer inför nästa vecka
eller
så kanske jag bara ska slappa då?

för som en vis man en gång sa:
när du har sommarlov och du håller hov
då är det glassigt!

over and out maintenant mes amis

je vais dors, et confronte les pensées que je cache dans mon tête.
c'est pas d'amour, jamais, seulement pour ma famille et mes copains, mais tu as touche quelque chose dedans moi. tu es un homme comme tous des autres. avec un rire qui illumine des place la plus sombre. mais je sens que tu me vois comme une femme nouvelle. mais je ne connais qu'est-ce que tu chereche. avec moi. c'est pas d'amour, biensûr. et tu sais je me donne a toi seulement dans les chambres fermées. ta chambre à coucher fermé. mais quand tu prendais ma main, quand nous allonsait à ton appartement, je sensais de quelque chose se changais.

ou?
tous est comme autrefois?
demande-tu plus?

et tu ne peut jamais comprends les mots que j'écris...