Je bois, donc je suis!

Vous n'etes jamais seuls
Vous savez ce qu'il faut faire
Ne laissez pas tomber votre nation
La disco a besoin de vous!

Hej hej på er alla!

Nu börjar helgen lida mot sitt slut och oj vilken helg det varit. Underbart!

Fredagen inleddes med studentmottagning hos min kusin Ida, alltid kul att träffa släkten (farfar: lovar att inte skriva så pessimistiskt i min blogg i fortsättningen!) och få känna det band av egenskaper som binder oss Pershagens samman, och veta att man inte är ensam i världen om att vara en dålig förlorare / besserwisser (mest pappa) / ironisk på ett subtilt (och väldigt eget) plan. Jag längtar redan tills nästa omgång TP...

Speciellt kul att det uppdagas att två av mina kusiner, Elias (19 år) och Filippa (16 år) båda skall åka till Hultsfred, dock mindre kul att jag efter ett par glas vin lovar deras respektive föräldrar att vara Morsa På Festival och hålla ett öga på dem, som den äldreman jag är... Jaja, får väl muta dem så de inte tjallar när jag stagedivar på Kent-konserten :-) Skitgod buffé var det också!

Efter sjungade coh firande bar det iväg till Högbergs där jag mötte upp Sanna med gamla klasskompisen Katarina, och det dracks öl, diskuterades pjäs (de hade just sett 2:ornas slutpjäs och höll med om min åsikt: fantastiskt karaktärsarbete, mindre intressant manus) och dansades vilt. Efter 40 min oavbrutet populärmusiksskakande ("OHH AJ CÄNT DINAJ DAT MAJ HIPPS DÅNT LAJ!!") var jag dock tvungen att avbryta pga andnöd, och drog mig hemåt för att somna på Peters arm.

Lördagen började med en pizza på Primo (helt underbar!) och fortsatte med en liten åktur i vår nya familjemedlem (iaf enligt Peter, han har redan döpt den till Lofas!). Vi började med att åka ut till Pampas Marina och ta en kaffe i solen, och sen fortsatte vi norrut för att landa i ett underbart soligt Vaxholm, där det promenerades och åts glass. Kändes, utan att överdriva, nästan som en fransk kärleksfilm som utspelar sig på sommaren och allt bara är sådär mysigt, soligt och perfekt.

Kvällen inleds senare med middag och David och Ebba med Maria, Henke, Peter och "konstnärskillen". (Är sjukt dålig på namn, förlåt!) Efter att ha berömt samtliga i sällskapet för deras kläder för kvällen, och intagit en mycket delikat middag med mycket skratt och snack så beger vi oss mot Södra Teatern och Hootchy Kootchy Club med burlesk striptease (var va du, Marcus?), rockabillyband och nattsuddande. Blev inte så mycket dans för mig, men desto mer spanande på de extremt varierande, egna och coola outfits'en som publiken bar. Allt från punkare till rockabilly till 60-tal... Underbart! Var dock måttligt imponerad av stripteasen, kunde verkligen gjort det bättre själv, om jag hade haft den exhibitionistiska ådran :-)

Nu sitter jag här och kurerar mig efter 2 dagars hårt leverne men det var det värt!


Sist men inte minst måste jag nog börja gå i psykoanalys för mina drömmar:

Fre-Lör: Jag ligger i koma under Hultsfred och missar allt, vaknar lagom till bussresan hem med en packad Johanna / Jag och GöteborgsJohan är ett par, är med i talangjakt och han vinner överlägset över mig.

Lör - Sön: Kulturama-juryn kallar till ett vidare avista-prov, jag är först ut med att sjunga, misslyckas fatalt, och ser sedan alla andra sökande klara provet galant, kunna noterna utantill och sjunger utan piano-komp ens(!) och juryns ordförande delar sen upp oss i två grupper, vänder sig till mig och säger "ni har alltdå inte gått vidare, men tack iallafall", och följande utspelas:
Jag: OK, kan ni säga vad det var som jag föll på?
Jury-kvinna: Du är inte tillräckligt engagerad.
Jag: OK, men jag hade aldrig sett avista-låten innan, sånt kan ju vara jättesvårt.
Jury-kvinna: Det är en JÄTTEKÄND musikallåt.
Jag: Men jag har faktiskt aldrig hört den...
Jury-kvinna (skrattandes): Men då var det väl VERKLIGEN tur att du inte kom in då om du inte ens kan detta!!!

Hobby-Freud någon?

Nu ska jag väcka Peter och möta dagen med öppna armar!