kalla det sublimering...
kalla det försvarsmekanism
kalla det att falla tillbaka i gamla mönster
kalla det förutsägbart
men pga
er
er
och
er
har jag blivit
räddad
kär
och
hoppfull
jag tror att jag älskar dig
tills jag dör
för så länge kommer jag behöva höra
min egen röst
mina egna tankar
mina rädslor
mina brister
min längtan
som du har lyckats kanalisera
utan att jag ens märkt det
förrän nu
nu kan jag aldrig återvända
3 kommentarer:
Oj, lite kryptiskt var det allt. Men det är ju sån du är, eller så är jag för korkad för att förstå innebörden;)
du är inte alls korkad. men om du kollar länkarna jag nämnde i inlägget så förstår du nog vem/vad jag syftar på... there is a light that never goes out.
Shit, och jag som ska arbeta med IT är inte ens kapabel att se länkarna. Ok, inte korkad, bara inkompetent:)
BTW - ett nytt favvoband som jag tror du kan gilla. http://www.nouvellesvagues.com/
Älskar låten In A Manner Of Speaking som bara är så sjukt bra. Jag har tom lyssnat på texten;)
Skicka en kommentar