Alla LOSERS Dag

Förlåt mig blogg, för jag har syndat. Jag har ej ägnat dig den uppmärksamhet du förtjänar den senaste tiden. Men som med alla saker som är vackra, vill jag ej besudla dig med för simpla tankar bara för att skriva något. Så jag har väntat. Tills nu.

Fikade med Johanna just och snackade om Alla Hjärtans Dag. En kille på hennes jobb hade tidigare på dagen frågat vad hon skulle göra på kvällen, och hon hade svarat att hon inte var säker riktigt. Han hade då fått ett chockartat uttryck i ansiktet och klämt ur sig: "VA?!? Har du ingen dejt på ALLA HJÄRTANS DAG???" Frågan hade lämnat henne ställd. Och en känsla av lite skam och sorgsenhet hade krypit sig på. Johanna är dock världens bästa, så långt från offer man kan komma, men sådan kommentarer kan slå ner den bäste.

Jag blev så otroligt irriterad över denna incident, som bara är en av hundra tusentals som förmodligen inträffade runtom i världen 14 februari 2006. För att vara en överreklamerad, påhittad, (av USA) uppblåst helgdag som enbart går ut på att få folk att konsumera, har jag konstaterat att för många gått på detta.

Kom fram till att ingen egentligen "vinner" på Alla Hjärtans Dag, trots vad folk vill få det att se ut.

Jag, som ej är singel, är väl lika lycklig över att ha det bra som på alla andra dagar, går ut och äter middag kanske, men det är ju inte direkt som att alla par får 50% rabatt på nån meny, gratis presenter eller får emotta folkets jubel nånstans bara för att de är ett par just den 14 februari! Och är man kär kan man ju fira vilken anna jävla dag som helst, måste Alla Hjärtans Dag vara liksom en "ursäkt" för att få vara lite spontanromantisk?

Är man singel, men med en dejt, är det extremt stor risk att pressen på att "Alla Hjärtans Dag-dejten" är så stor att man förmodligen inte kan njuta och slappna av på ett normalt sätt, utan alla samtalsämnen, mat, plats, vin, kläder och framförallt dejten måste vara perfekt, gör att allt blir misslyckat iallafall, bara för att killen kanske har tubsockor, lite för långt näshår, ovanligt stort adamsäpple m.m och inte ser ut som Jonathan Rhys-Meyers (eller Goran Visnjic, men det gör ingen, suck...).

Och är man slutligen singel, utan dejt, sitter men hemma och mår dåligt, helt utan anledning, eftersom man är övertygad om att alla andra är ute och trippar på små moln, delar en tallrik pasta som Lady och Lufsen och avslutar kvällen på en rosenbladsprydd bädd.
När egentligen alla par (läs: sambos) måste sköta vardagsrutinerna iallafall, efter middagen: betala hyran, diska och städa. Och gå och lägga sig i tid eftersom man trots allt skall upp imorgon. Och alla första-gångs-dejtare sitter i taxin hem, själv, med ångest över med vad de skall kunna ljuga ihop till kollegorna, och hur de skall kunna få trollet Hugo att framstå som Brad Pitt.

Så min uppmaning är ren bojkott, skit i alla jävla fula fluffgrejer som bara är till för detta tillfälle, var orginell, låt kärleken flöda närsomhelst på året, (till alla par:) tro på vardagsromantiken, (till alla singlar:) känn ingen press över att du är ensam just 14 februari, och ta ingen skit från losers som tror att de är bättre än dig bara för att de har en dejt med Hugolina på Sibylla-grillen.

Over and out!
/Rebecka