Vansinnigt förälskad...

... får man vara glad ifall man blir åtmindstone en gång i livet. Jag blir det hela tiden. Inte bara i människor, utan i musik, film, företeelser, tutti frutti.

Just för tillfället är jag inte bara kär i Peter (Grattis på 3årsdagen, baby!), utan i Guds Gåva till alla oss förvirrade, svåååååra, ensamma, String-fikande själar i cyberscape:
Therapeutic Pictionary

Sällan har jag känt att en låttext, dikt, film eller manus varut mer på pricken beskrivande av företeelser i vardagen som alla känner till, men inte riktigt kunnat sätta fingret på. Jag är där varenda dag, i hopp om att han uppdaterat den med ännu en underfundig reflektion över omvärlden.

Ett av alla inlägg som jag blev helt frälst i var detta, där uttrycket "Been there, done that" granskas och kritiseras. Och jag håller med sååå mycket: människor som använder det uttrycket för att verka världsvana och coola, uppnår nästan alltid, på kort och lång sikt, den motsatta effekten.

För hur kan nån, nånstans, nånsin bah "been there, done that" och ha rätt? En människa kan omöjligt ha upplevt så mycket i sitt liv att denne ser saker repriseras, utan är i grund och botten naiva och generaliserande, okapabla att se livets nyanseringar.
Uttrycket är helt värdelöst!

Några andra (mer eller mindre) värdelösa uttryck, som visar tecken på bristande intresse och arrogans:
"Jag vet PRECIS hur du känner dig!"
"Hur är läget? / Allt bra?"

Annars?
Morrisey är rätt snygg faktiskt. Ingen Goran Visnjic, men å andra sidan kan Gud nog bara göra en perfekt manlig skapelse under sin livstid.
Sista ensamma kvällen, skönt, fungerar dåligt ensam hemma.
Jag borde bli ber bestämd mot vissa vänner. Krälar mycket, mer än jag borde. Ensamhet skrämmer mig som sagt: minst vänner = minst liv = största losern = självmord innan 30.
Spelade typ 5 Kent-låtar hos Johanna igår. Bara sådär. Att jag kunde byta ackord från G till D till C till Em utan att fela mig imponerade stort på mig själv. Fan vad bra du är Rebecka!
Mamma verkade väldigt glad och positiv idag när jag var där på middag. Kärlek till henne.
Lucky har slutföreställning nästa helg på Danscenter, och jag har typ knappt hunnit fatta att hon gått utbildningen. Har typ fett med skuld. Känner mig som en sån där jobb-förälder som inser att hon missat barnens uppväxt när det är försent. Hon är så driftig och smart. Fröken Svergie 2007 4 life.

Nu börjar Ali G inda USA, måste kolla på det så jag får skratta (och inte bara gråta) lite innan jag ska knoppa.

Jag vill vakna med solsken på mitt ansikte imorgon.
Då kommer jag veta att Gud viskar till mig (på sitt sätt) att jag är så speciell som jag tror (och hoppas).

Er, idag och imorgon,
Rebecka