J'attends tous les jours

Människosläktets största gissel.
Krogkön
Bostadskön
Telefonkön
Jobbesked
Graviditeten
Julaftons morgon

Har kommit fram till att jag nog inte gillar det. Det får liksom räcka nu. Att konstant vänta innebär att lägga sitt öde i andras händer, utan möjlighet att påverka. Trots att jag tror att det finns en större mening med allt som händer i våra liv, så är detta vakuum av ovetskap ohållbar till slut. Jag vill få ett jävla svar!!! Ska så sluta jobba till hösten och plugga, hatar jävla vakuum-levande.

Dagens bästa:
Stå i installationen "The wonderful world of abstraction" av Jacob Dahlgren på Moderna Utställningen 2006. Man kände sig som ett litet bran på upptäcktsfärd i ett regnbågsland. Pröva själv så fattar ni vad jag menar.

Nu ska jag iväg och joina Peter med vänner på Ljunggrens för lite post-födelsedags-öl.

Ciao!

/ Rebecka

PS. Just det! Imorgon ska jag ut till kortfilmsfestivalen Vårrullen och kolla in förra klasspolaren Judith's storebror Jonathans film "Flickpingis" som jag för 4(!) år sedan medverkade i. Den som väntar på något gott... DS