insomniac and contemplating

trots grav sömnbrist de senaste veckorna (och rätt så grav sådan i helgen) så fortsätter bec att utforska natten framför dataskärmen i hennes rätt så ensamma lägenhet i lilla london

spexet går mycket mycket bra, skrattar (de långa 12timmars)dagarna i ända, och hoppas att publiken på stadsteatern kommer göra detsamma på fredag

i vilket fall som helst så har 17 pers lyckats åstadkomma något mycket stort på kort tid, och samarbetat järnet under denna tid

det är iallafall en lycklig men sliten bec som längtar lite efter lovet och att få sova ut på morgonarna, och vakna i en stad där man är närmare sitt gamla liv och människorna i det, iallafall för en stund

att ha kakan och vilja äta upp den

skulle aldrig vilja byta livet nu mot något annat, och känner tacksamhet utöver alla gränser

men hoppas så innerligt och djupt att alla band till det gamla inte kommer tyna med tiden

de är så mycket av det som fortsätter att göra mig till jag hela tiden


vid det förra årsskiftet kunde jag knappast ana vad som väntade och vilka som skulle korsa min väg

men jag kan se tillbaka på 2007 som snart är slut med en stor frid i mitt hjärta, enormt mycket kärlek till allt som fört mig hit och i synnerhet kärlek till mig själv och vad jag lyckats åstadkomma och hantera

och en förhoppning om att vägen kommer klarna ännu mer under det kommande året

och att kärleken bara kommer att växa ännu mer

love really is all around

and i'm right in the middle of it