MUSIC IS MY BOYFRIEND / love is all we need / grön liberal / at last i am born / are you ready to jump? / i've been through this before / tuff brud i lyxförpackning / ain't got nothing to hit but the heights / i wouldn't be where i am today if you weren't there to stand by my side / maybe this time i'll win / privat, aldrig personlig / only when i'm dancing can i feel this free / i will see you on the other side / everywhere's coming up roses / it's a winding road / PAS D'ART SANS EGO
tisdag, oktober 31, 2006
heureux
allt är så bra
jag har underbara vänner en ny lägenhet att inreda fantasifulla begåvade klasskompisar en kärleksfull familj sjukt spännande och utmanande uppdrag politiskt med grymma sympatisörer och inspiratörer varierade roliga jobb tusen möjligheter varenda dag miljoner tankar energi inspiriation ord tankar fräger känslor som flyger genom huvudet
nästan så att jag blir sprickfärdig ibland
det gör nästan ont
ont av allt som aldrig kommer nå ytan
allt som det aldrig kommer finnas tid till
allt som de andra aldrig kommer att få se
allt som kommer komma och försvinna lika snabbt från mitt huvud
det är när jag är som allra lyckligast som sorgen är mest påtaglig
i sorgsenheten kan man se ljuset på andra sidan
men väl där kan det lysa så starkt att man inte kan se allt, man blir bländad
jag vill vänta lite längre in i tunneln tills jag större och kan ta det som en kvinna
now i need reconstruction
of the heart
and the head
lördag, oktober 28, 2006
limbo
väljas till styrelseledamot - grogga bort förkylning
ligga i badet och lyssna på arvo pärt - insistera på alcazar hela kvällen på hemmafesten
äta havregrynsgröt till frukost vardagar - äta fem rutor mjölkchoklad till frukost lör/sön
läsa johans blogg - läsa aftonbladet
etc
som ni säkert har räknat ut by now är jag fast i limbo, big time
nu får det fan ta och svänga åt nåt håll snart alltså, kan inte vara såhär schitzad länge till
splitvision tar på krafterna
aber jetzt: novemberlov (första gången jag haft "lov" på två år, återigen back in limbo)
preliminära planer:
gå på nationalmuseum / liljevalchs / armemuséet / östasiatiska muséet / tekniska muséet
åka ut till helen och gå i skogen
gå på några jobbintervjuer
träffa massa massa nära och kära som man ej hunnit med på senaste tiden
öva lite stämmor till "dreamscape" (produktionsveckan har varit sjukt utveckalnde, och jag är så superstolt övar mina 24 bröder och systrar som varit så underbara / ambitiösa / fokuserade /roliga / begåvade som bara de kan vara)
jobba
skriva lite på diverse projekt
börja tänka på inredning till lägenheten (yesyesyesyesyesyesyes)
och just det:
försöka softa lite också...
nu skall jag och moder åka och ta mått i nya lägenheten, bråka lite om preliminära inredningsplaner (jag måste måste måste sluta vara inne på bukowskis moderna katalog och drömma mig bort till saker som denna), och sen så ska jag gå in i min servitrisroll (var ett tag sen nu), från 15.00 - 03.00
snart ska våra väger åter korsas, du bloggsfär och jag
until then, farewell
torsdag, oktober 26, 2006
LA PLUS GRAND JOUR CETTE ANÉE
känns liksom inte som om någonting jag skulle kunna skriva nu kan uppväga känslan av hur stort detta är
för det går liksom inte
igår, 25 okt 2006, skrev jag, rebecka pershagen, på kontrakten till min nyköpta bostadsrätt på 25m2 på lilla essingen
inflytt: 1 dec 2006
how big this is has not quite sunk it yet
but it's gonna
ja det må jag säga
ler liksom bara hela tiden, kan inte säga något mer, för dels så är huvudet tomt efter hela veckan av alla repetitioner som varit grymt kul och berikande men grymt slitsamma, och sen dels för att flytta till min alldeles egna lägenhet är så stort att det inte riktigt sjunkit in än
så snart är han inte ensam om att blogga från lilla essingen
annars så är jag just nu bara väldigt väldigt trött
je me sens un peu seul
mais je suis contente
tu me manques
mais c'est pas grave
pour la première fois
c'est pas toi
rester dans l'expectative
nu tror jag nästan att jag ska gå och lägga mig
kan behövas
imorgon skall klackar slås i taket
och det med besked!
love always
/ bec
måndag, oktober 23, 2006
resolution
(rosan, hultan, melt! och berlin festival)
så länge ni ser de på min handled är jag inte riktigt framme vid målet ännu
och det kommer kännas jättekonstigt att göra det, att verkligen klippa dem, efter så lång tid som konstant påminnelse om den bästa sommaren i mitt liv
but for every beginning
there must be an end
annars?
temaveckan har börjat bra. sångrepen är givande, vi går fort fram, idag har vi i princip satt alla låtar i 1a akten, och börjart nosa på 2a aktens nummer
imorgon skall vi repa på golvet hela dagen, ska bli grymt kul och känner mig entusiastisk och energifylld. så länge jag får min morgonkopp kaffe så jag kommer ur sängen bara...
och imorgon kommer jag köra första 2h-passet fäktning, som börjar fr.o.m nu på tisdagskvällar. i'm barely gonna make it out alive, men det får väl gå... vad gör man inte för tjusningen och lyckan i att få in den perfekta stöten på sin motståndare? (plus att jag ser så sexig ut i min väst och florett, när jag står i garde...)
allt som pumpar i mitt huvud just nu: ricardo villalobos - "awakenings", 2005-04-16
sömn stundar
nice seeing ya
gud vad jag saknar att få sitta och bara skriva av mig alla färger former tankar känslor tårar leenden vindar stormar ljusstrålar som passerat inuti och utanför den senaste tiden
but when it's late, it's late
love always
he's my man
så var höstens konserthöjdpunkt avklarad
min älskade älskade george
känslan av att se
flawless (go to the city)
outside
too funky
freedom
jesus to a child
faith
star people
i'm your man
m.fl
live
var helt helt helt otrolig
sån jävla utstrålning
sånt gung
frotfarande det helt unika kroppsspråket, och givetvis rösten, som signum
för att citera tommy bohlin (roddaren i "glenn killing i manegen", älska älska 90-tal...)
- vad säger man? världsklass!
helt jävla underbart var det iallafall, grymt bra ståplatser (ingen jobbig trängsel trots att vi stod sjukt långt fram) och bra sällskap (niclas och co, love you darlings!) gjorde kvällen fulländad!
och så sitter man här med sömnlösheten som vanligt
skulle inte druckit den där sojalatten vid 19 kanske...
nu har jag en ytterst hård vecka framför mig:
höstens temavecka på kulturama
vilket i mitt fall innebär non-stop-jobb med "dreamscape" 8.30 - 17.00, mån - fre
don't get me wrong, jag älskar klassen och att jobba
men just nu är jag i gravt behov av semester från mig själv och allt det invanda
men först, sammanfatta helgen:
fredag kväll:
visning på bukowskis moderna med mamma
mycket fint må jag säga, länge sedan jag såg lichenstein-litografier till salu, även mycket bra av picasso och miro! även fina verk av dardel, hjort och hjerten / grünewald. själv föll jag bl.a för denna... kan väl säga att mamma och jag inte riktigt har samma smak...
bara att skriva på önskelistan inför 21årsdagen!
sedan följde en middag i all enkelhet hos modren,
och sen kallade plikten och kvällen avslutades med klara och hennes sambo och karin och emil från klassen i myllret bland affärsmän och esteter på underbara bar
men som vanligt så är inte kroppen helt i synk med vilja på fredagskvällar, och handduken slängdes in i 01-tiden
lördag:
efter uppvaknande i 13.30-tiden (äntligen sovmorgon...) tog jag en solitär, välbehövlig 4 h promenad i hagaparken / norra kyrkogården
kan inte börja beskriva hur mycket som hände inne i mig, så mycket färger och former och ord som velat komma ut så länge men som pga tidsbrist fastnat nånstans halvvägs fick äntligen bara strömma ut genom alla kanaler utan stopp och jag satt bara och tog emot och försökte hinna skriva ner allt och trtos att jag inte hann allting för att det gick för snabbt så var känslan av att äntligen känna mig levande och skapande igen så övermäktigt fylld av eufori att allt bara kunde få ett högst lyckosamt utfall
sen så gjorde jag barrundan texas long horn - 90-tals kväll på street (grymt roligt trots att vi inte gick vidare, i synnerhet rederiet-klippen!) - rival - marie leveau
sörens o co var högst roande men sömnskulden ropade ännu till mig och jag slängde in handduken något senare än fredagen, men det var ett ytterst ovanligt fegande jag denna helg ägnat mig åt, inte godkänt någonstans!
söndag:
lägenheter lägenheter lägenheter
mycket intressanta objekt men vis av erfarenhet så säger jag ingenting så har jag ingenting sagt
och så lite etapp-slappande hemma
och så el concerto!
vilket nu har lett mig fram till där jag är nu:
fastklistrad framför datorn, slängades ett öga på tv:n, politik-msn:ande med sören (comme toujours) och ängestfylld över morgondagens minst sagt tidiga uppstigande (inte många timmer sömn framför mig nu...)
så därför dags att släppa detta nu, meine damen und herren!
i love you for life
(vi syns för mer djupsnack och ytligheter imorgon igen)
fredag, oktober 20, 2006
la même chose cette semaine
att verkligen sova 4 h och gå upp i ottan när man väl har sovmorgon
men ska man lära sig kvintcirkeln / nya låten till "dreamscape" ordenligt så ska man!
annars?
nyvald styrelseledamot i stockholms cuf, beslutades på höststämman igår!
nu börjar jobbet att vara ett plåster på makten!
hidden cameras var underbart bedårande melodiösa, även om jag tycker att allt verkligen lossnade ordentligt på sista extranumret, favvisen "ban marriage"
mycket trevligt fjortissällskap också!
interpretblocket gick mycket bra, var sjukt nervös innan men känner att jag verkligen hittade totalt nya ingångar / riktningar i mitt nummer ("mein herr"), och är helt övertygad om att jag med min nyvunna kunskap kan knäcka ännu hårdare vid nästa tillfälle
men mest av allt är kärleken till mina 11 bröder och systrar så enorm just nu
igår grät jag på allvar för första gången, tillika så många av de andra också
tack för att ni finns och har vågat ta steget att tro på det ni har att förmedla
ni är så begåvade vackra självlysande och älskavärda att hjärtat nästan spricker i mig
amour pour toujours
idag:
musikteori + repa "dreamscape"
middag + visning på bukowskis med mamma, ska bli mycket mycket trevligt!
potentiell öl med klasskompisar, om ej sömnskulden betämmer sig för att ta ut sin rätt helt...
f.ö så tycker jag att detta var det mest underbara jag läst i veckan.
"den estniske kompositören arvo pärt har uttryckt sin bestörtning över mordet på den ryska skribenten anna politovskaja, och meddelar härmed att alla hans kompositoner som framförs de kommande 10 åren, överallt i världen, skall tillägnas henne"
quelle homme!
(aber wo ist mein mann in der besten jungend?)
god morgon!
torsdag, oktober 19, 2006
tout de suite
fingrarna: kännandes det nyklippta barret (riktigt snyggt blev det, emma du är bäst!)
ögonen: "weeds" på tv3
doft: parfymprovet på "flowerbomb" av victor & rolf som hänger på anslagstavlan(tonårskärleksrus doftar såhär)
smak: min senaste risotto blev faktiskt riktigt god
tankarna på imorgon: interpret-block / höststämma med sthlms cuf / hidden cameras på debser medis
känsla: just nu känner jag mig förväntansfull, blandat med nervositet och lite stress
idag på tuben hem så blev det så påtagligt: jag saknar det så mycket, det är ju så vackert nu, jag måste hinna innan allting tar slut
jag längtar till att få känna doften av mossa löv barr bäckar tallar granar björkar svamp bär vind höst
i'm a nature child
tisdag, oktober 17, 2006
vuxenhet

greetings from the old world
across the sea, if you still remember
we always do, here in the old world
- kommer troligtvis tacka nej till underbar kryssning pga att pengarna kan behövas till annat
- snart (troligtvis), äntligen ensamboende
- (efter imorgon) eventuellt nyvald ledamot i stockholms cuf
- sett spelen vi spelar i ögonen, och synat
- imorgon ryker även det slitna barret
- trots sen, sen sovmorgon imorgon (börjar 13.00) så kommer det ej firas med utgång
- inga planer till helgen, utom då rekreation och ladda batterierna efter (kollade faktiskt i kalandern) 2 månaders späckade helger
- insåg att jag heller ej var särskilt berusad (läs: packad) varken på kulturhusnatten (fredags) eller i uppsala (lördags), hade uppenbarligen kommit till insikt att man kan dricka cola och ha roligt ändå
- ringer ej telefonsamtal efter hemkomst på kvällarna, p.g.a röstansträngning
- jag börjar föredra jazz som kvällsmusik (lite prokofiev kan också funka)
- kvällslektyren är numera åter och enbart) poesi, signerad dan andersson / hjalmar gullberg
är det utför härifrån eller?
måndag, oktober 16, 2006
ur vems perspektiv?
kanske förstå sammanhang och intentioner
genomskåda allehanda förösk till allehanda saker
inte ge mig för snabbt
lyssna mindre på hjärta mer på hjärna
tvivla på människor från början
sluta bygga upp förväntningar
göra långa resor i huvudet istället för att se allt med öppna ögon koncentrerat
sluta göra onödiga saker som att surfa / zappa / blogga när jag egentligen borde sova
sluta skriva allt som kommer upp i huvudet
börja inse att dem kanske inte är så tabula rasa som jag trott
och över till det mindre negativa:
jag och andia really knows how to look classy oavsett promillenivå
take me back, det var så roligt
(klicka här och gå sen vidare till birger jarl, 14/10, vin finns på två bilder på sida 2)
nu måste jag sova
you remember all those winters
the snow drifts under your back
the blizzard is making tears in your eyes
and the strokes bruisers in your face
soon, I guess, the summer comes around
from time to time it's better to be beaten up in the backyard
when the sun sets with a pink sky above
wish i could go some place where i could fall in
love, with anyone
just someone or you, just anyone,
go anywhere, just some place with you
c'mon with anyone, just someone or with you all right
there must be a better place of that
söndag, oktober 15, 2006
mes femmes
+
lör - sön: 3 h sömn
=
best week-end hittills, hösten 2006
cred:
johanna
mamma
annica
sören
rebecca
joachim
andia
andias familj
ville
gästerna på birger jarl
efterfestdeltagarna
you made my weekend
unforgettable
den generositet värme öppenhet kärlek humor
ni har gett mig fre e.m - sön f.m, v. 41 2006
(som ett fragment av allt annat)
är jag så liten inför
så tacksam
så lycklig
(grät på tåget hem idag)
att jag nästan önskade att jag dog
för inget kan väl ändå vara bättre än det här?
i don't need anything else
allt jag vill ge er tillbaka är mig övermäktigt
ni förtjänar de vackraste orden de högsta bergstopparna de högsta ekande rösterna de mest skrimrande juvlerna de gudomligaste vyerna
but instead all you got is me
and my eternal devotion to you
hoppas det på något plan kan räcka
jag älskar er
anledningen till denna titel är dock att jag känner att det varit så mycket om män hit och dit här på bloggen de senaste veckorna (och det måste ju få finnas absolut) men jag får aldrig förglömma de kvinnor i mitt liv som gör livet skimrande och och fullt av skratt och spontanitet
alla ovannämnda givetvis
men icke att förglömma min lucrecia
mailet du skickde var så otroligt fint och värmde oerhört
jag hoppas att allt det vackra och fina jag önskar att du får uppleva där i brittanica slår in
du är värd allt, och jag saknar dig
(och jag smörar inte bara så att du skall kunna inackordera mig när vi skall göra london på riktigt nån gång senare i år)
och främst i love you mother
jag är så stolt över att mitt spontana svar på jockes fråga om jag tror att jag nån dag kommer bli som henne, var "jag hoppas det"
vi är sannerligen intensiva kvinnor båda två
and i wouldn't wanna have it any other way
jag är så stolt över att kunna göra dig stolt
kärlek kärlek kärlek
men...
i woke up this morning
feeling closer than ever to god
wish he’d sent me a warning
but he forgot, now i feel so bad
can you keep it, this dirty secret?
can you feel me, oh tell me you do?
can you heal me, cos I’m a believer?
and i’ll be waiting here till you do...
oh father
i’ve been having these thoughts and i’m sorry
say a prayer you know what i need
oh father
i’ve been touching myself and i’m worried
is heaven still open for me?
it was not my intention
thought he was from heaven sent
so here’s my confession i know
i made a fool of myself
can you do it, can you forgive me?
can you make it, make it undone?
can you heal me, cos i’m a believer?
and i’ll be waiting here till you do...
could you guide me all the way to paradise and brighter days?
i’ll do anything, if you know what i mean,
i don’t wanna go down
oh father...
förlåt
underbar låt
men stämmer kanske inte helt nu
jag tror att han kan ha lyssnat
och visat mig lite av paradiset
(igen)
just det, inkonskvent, jag vet:
veckans band har runnit ut lite i sanden
men just nu lyssnar jag mycket på stina nordenstam och eva cassidy
så det kan väl ni också se till att göra!
torsdag, oktober 12, 2006
news of the day:
- madonnas nya singel jump är släppt, och den underbara videon rullar på mtv (bästa spåret på confessions, lätt)
- äntligen hört linda sundblads nya singel oh father, mycket mycket bra må jag säga
- tre ministar anmälda av radiotjänsten (inte bra, att erkänna och ångra fel är mänskligt)
- linda rosing droppar politiken (tillfälligt, givetvis!) och ska lansera en ny singel
- bönderna som söker fru behöver uppenbarligen vaktskydd
- nobelpriset i litteratur gick till orhan pamuk, dags att investera i en ny bok m.a.o
- ögonvittnen uppger att michael jackson bytt kön
och så har jag träffat mamma och ätit lunch för första gången på typ en månad. the prodigal daughter has returned. underbart!
imorgon ska jag se african remix med mamma på förhandsvernissage
sen ska jag dansa bugg med sören på kulturhusnatten
och upp sen på lördag för avfärd till uppsala
jag är nog on top of things again!
när det funkar precis som deja-vu'er, men fysiskt
för helt plötsligt så minns jag precis hur hans kind kändes mot mina läppar
och mina händer mot hans ryggrad
och när han höll mig
och lika snabbt igen var de borta igen
(nu har dem återintagit platsen som höst-kungar igen. satte just på hagnesta hill, gud vet nu när jag kommer släcka lapmpan och ge upp kampen med minnena för inatt)
en kopp för mycket
när man verkligen ska upp skittidigt imorgon
jaja
det är väl den ironi som livet består av, right?
som typ att man träffar peter på bussen hem efter (den oplanerat korta, men trevliga) dejten med debasermedismannen
(han fråga om det var jobbigt att träffa hans nya tjej, m, oplanerat igår
det var helt ok)
också livets ironi
men höjden nåddes ändå
när man deklarerat sitt frigörande av gamla känslor vitt och brett
och det bara räcker med ett foto
för att i princip falla hela vägen ner igen
jaja
det är väl också en del av vad det innebär att vara människa, right?
ikväll har jag tagit det lugnt hemma
lagat köttbullar till mig själv
provat alla klänningar jag äger inför (den eventuella) gasquen i uppsala med andia på lördag
kollat på gosford park och weeds
surfat efter en japansk konstnär som jag såg utställd på hamburger bahnhof i somras, men som jag inte minns namnet på och ej lyckats hitta (fan!)
upptäckt (på fredricks inrådan) en ny älsk-blogg: peace, love and capitalism
mycket informativ och läsvärd!
lyssnat på
arvopärtstinanordenstamdepechemodemassiveattackenigmaevacassidy
tänkt tänkt tänkt
(utan att låta våpig och bimbo nu)
men det finns så otroligt mycket information att ta in hela tiden, jämt
kan vara p.g.a extrakoppen jag drack
men efter 30 min med splitvision mellan tv:n och datorn där jag simultant försökte:
följa flygkrashen i usa
kolla rapports utvärdering av första partiledardebatten i riksdagen (maud hade uppenbarligen råkat tilltala persson med 'herr stadsminister' vid ett tillfälle, whoops...)
läsa lite centerfolks bloggar
göra q500.se's compatability-test (jag har nått botten, jag vet, but it's hard out there for a loner)
prata i telefon med mamma / andia
var jag tvungen att bara stänga ner tutti
jag kunde liksom känna hur det bara var överhettning, by far för högt varvtal därinne
och det enda som brukar hjälpa är totalt iq-befriad förströelse
valet föll på vänner (var jag dömande nu?)
hon fattar verkligen allt hon
så långt från iq-befriad man kan bli
stina
om jag ändå kanalisera allt lika bra som du
så vet jag inte om allt skulle vara lättare
men det skulle iallfall göra mig till något mer än denna kvasikonstnär som prettobloggar lite prosaförsök på denna webbplats (nästan) dagligen
hon kanske t.o.m skulle kunna ta sitt förnuft till fånga och inte blotta everything the body speaks
undrar om det någonsin kommer gå?
eller om det här kommer fortsätta vara hennes andningshål från krav stress press drömmar ambitioner krossade hjärtan livet roller vuxenvärlden förväntningar
hon är mycket tvekande
hon behöver något att yttra allt i
och tror på nåt sätt att detta är bästa sättet
dagböcker blir bara tjuvlästa ändå
and the one's that it concerns will never know it was them i was missing anyway
för ni kommer ju aldrig hitta hit
förälskelse
som bara får en att få den där 1-h-kvar-innan-vi-ska-ses-fjärilen i magen
den s.k. skygglapps-typen (när han väntar vid lyktstolpen så finns bara han och ingen annan i hela världen, han är i färg, allt annat grått)
den s.k. elektriska blicken (vid ögonkontakt, under tystnad, som sträcker sig längre än 3 sek så måste någons blick vändas bort för att det känns som en stöt genom hela kroppen ju längre man fortsätter titta, rädsla / välbehag / lust / bottenlös nervositet blandat)
den s.k leende-afasin (brukar drabba de högst talföra personer: ett stadie av total oförmåga att uttrycka sig, trots vilja, oftast orsakad av ett diskret leende / blick från konversations-partnern)
och farligast (händer ytterst sällan och är ett tecken på att det verkligen börjar bubbla därinne, ifall man inte redan visste det):
den s.k 10-år-på-5-sek-fällan (totalt onödig information, typ uppväxtstad, barndomsdrömmar, favoritband, drömresmål och dy.l, som uttalats av konversationspartnern blir på bara 5 sek en resa 10 år framåt i tiden, med bilder av vad allt det innebär: guldgnistrande ringfinger, leenden, sällskapande på stora middagar / fester, händerhållande på en grusväg / en sandstrand nånstans söderut, en pardans i 3/4-takt i vit långklänning och gudomligt vackra liljekonvalj-buketter runtom, kyssar på hemvägen till lghten efter en lång arbetsvecka då en middag hemma ackompanjerad av en dyr butelj vin och arvo pärt hägrar o.s.v. och på 5 sek är man tillbaka igen mittemot honom vid köksbordet)
den är den farligaste
för den är den enda som han i princip aldrig nånsin kommer veta existerar
han kommer aldrig nånsin veta att man tänkt så om honom
och han kommer definitivt aldrig veta att man fortfarande gör det
onsdag, oktober 11, 2006
insomnia c'monaha
ett par allround gympaskor (fäktningen främst)
en florett (till nästa termin)
ett (okej, helst också intressant) extrajobb
en (inte alltför dyr) bostadsrätt, helst i innerstan
ett sporadiskt förhållande med lång, mörk, trevlig, intellektuell, självständig herre (förslag emottages varmt)
en kortare resa till valfri plats i europa (helst med en god vän, i andrumssyfte)
ett jobb inom musikalbranschen / en studieplats på vidareutbildning inom musikal, start ht 2007
mer tid (till familjen, vänner och mig)
a dream, there's no need to tell me so
it's a dream, don't you think i know?
but i just never noticed that it could be this close
from being dreaming to being alive
from having nothing to having it all
from being in love to being poor
idag så kom jag till insikten att jag saknar att vara kär. bara det, liksom. inte någon speciell i åtanke (faktiskt) utan bara känslan av att ha någon att längta till, vara nära, kyssa,
dela nätter liggandes bredvid varandra med inget utom gatans ljud och vår anding som hörs och månen som tittar på oss när vi låtsas sova när allt man egentligen vill är att vända sig om och bara låta det hända men man vet att sekunden innan det händer är alltid den bästa, så därför drar man ut på det till bristningsgränsen tills hjärtat dunkar så snabbt att det nästan hörs ut och tills munnen är nästan helt torr och tills alla tankar om allt annat passerat i huvudet minst en gång men allt har varit färgat av hans nyans hans färger har präntat varje bild han har varit med överallt och när man blundar är det bara honom man ser och allt är så mörkt runt en att när man öppnar ögonen syns nästan ingenting alls och man är tvungen att kisa för att urskilja hans kontur men det kommer räcka med att bara sträcka ut handen långsamt för att känna formen av hans hand liggandes bara någon centimeter från min och man tar den och kramar den och börjar prata det språket som bara våra fingrar förstår som jag alltid hoppas ska leda till det språk som bara våra två läppar förstår när de är riktigt riktigt nära varann det där ordlösa språket som bara är kroppsvärme andning åtrå nuet
kanske händer det idag
han var så otroligt andlöst vacker, varenda gång
(jag är egenligen inte så här corny, det bara verkar så)
this is only my plead for help
antingen från en man
eller en förläggare
helst båda!
it was meant to be right here and now
no more
no less
see how i'm smiling?
well you should be surprised cause
i used to get sad just by talking about him
nu måste jag lägga ner innan stinas hela diskografi ligger här.
(jag älskar f.ö när gamla vänner kan förvåna en på sätt man aldrig trodde var möjliga)
måndag, oktober 09, 2006
våta kinder (kan alla veckor börja såhär?)
both outside and in
men till skillnad från varje höst hittills i livet så är det denna gång av
lycka
stolthet
framtidstro
att få bli bekräftad och uppriktigt bemött är gåvan som livet gett till mig idag
samt insikten att ärlig är stark
(för nu är verkligen allt ute
på riktigt
jag hade inte kunnat göra annat mot dig nu kände jag, peter
you deserve it)
jag älskar så mycket just nu
jag älskar skolan
jag älskar mina vänner
jag älskar mitt liberala engagemang
jag älskar min familj
jag älskar att få uttrycka mig
jag älskar att förvåna mig själv (och andra)
jag älskar att johanna oavsett promillenivå har fingertoppskänsla för when to stay and when to leave (jag har en dejt på onsdag, girlfriend!)
jag älskar att lyckas med den där koregrafin man jobbat stenhårt på
jag älskar att kolla mig själv i spegeln (nuförtiden)
jag älskar att läsa saker som breddar mig
jag älskar att skriva in nya saker i min kalender
jag älskar fotona på mitt fönsterbräde
jag älskar att hitta ny musik som träffar hjärtat direkt
jag älskar framtiden
jag älskar
(dock så börjar detta deja-vu-liknande tillstånd jag befunnit mig i ett tag bli något tröttsamt. borjar tro att det beror på övertrötthet och sömnbrist. jag vill kunna leva livet fullt ut igen, känna precis allting, good and bad. i long to live for real, so please touch me.)
och så saknar jag verkligen berlin
fick mail av carl igår
åhhh nyår i am so there in my head already att det saknar motstycke
jag älskade dig då
det gör jag än
f.ö så fick vi nya låtar idag på sång & stil
and this time we're all going abba
jag fick on and on and on
I was at a party and this feller said to me
"Something bad is happening, I'm sure you do agree
People care for nothing, no respect for human rights
Evil times are coming, we are in for darker nights"
I said, "Who are you to talk about impending doom?"
He got kinda wary as he looked around the room
He said, "I'm a minister, a big shot in the state"
I said, "I just can't believe it, boy I think it's great
Brother can you tell me what is right and what is wrong"
He said, "Keep on rocking baby, 'til the night is gone"
On and on and on
Keep on rocking baby
'Til the night is gone
On and on and on
'Til the night is gone
On and on and on
Keep on rocking baby
'Til the night is gone
On and on and on
'Til the night is gone
Over in the corner I could see this other guy
He was kinda flirty, he was giving me the eye
So I took advantage of the fact that I'm a star
Shook my hair and took a casual stroll up to the bar
And as sure as hell this guy was coming on to me
He said, "Who am I and who are you and who are we
What's our situation, do we have some time for us"
I said I was not exactly waiting for the bus
He said, "If you're going somewhere can I come along"
I said, "Keep on rocking baby, 'til the night is gone"
nu får det dock vara slutflummat för idag
sömn och rekreation väntar
eder opinionsbildare / rebecka
söndag, oktober 08, 2006
vreden kokar
totalt vedervärdig realityserie om tjejer som tävlar i skönhetstävlingar i usa
idag så handlade det uppenbarligen om en tjej, normalbyggd, md totalångest över att hon bara hade 2 år kvar innan hon blev för gammal för att kunna tävla i "miss iowa" (hon var 18 år)
hennes pappa var hennes coach / sponsor, och drillade / förhörde / kritiserade henne dagligen, ofta till tårar, om allt från vikt till motivation till talang
"tror du inte att jag är trött? om du verkligen vill detta så blir du inte trött. och våga inte börja gråta!"
i tävlingen man fick följa henne på (som var bland det mest tragiska, poänglösa och smaklösa jag sett någonsin), där hon lagt ut ca 30 000 kr bara på kläder (swimwear och eveninggown) slutade hon 2a
hon grät och grät och kände sig värdelös
men sa att "mina föräldrar vet att jag gjorde mitt bästa"
1. alla jävla hockeyfarsor och balettmorsor förtjänar inte att få vara föräldrar
2. att såna här jävla tävlingar med fokus på hur fint tjejer kan gå i baddräkt fortfarande finns är vedervärdigt
jag blir bara så ledsen när jag se dem som tror att allt i slutändan handlar om att få vinka med en tiara på huvudet och en blombukett i famnen
"då löser sig allt, känns det som!"
jag vill bara krama er och säga att de som älskar er på riktigt gör det för vad ni har bakom pannbenet, och inget annat
******************************************************
r.i.p
anna politovskaja
helgen v. 41
gjorde heads-up på nalen och debaser medis osäkert med johanna i fredags
dansade dansade dansade
blev konverserad av herre
drack coca-cola fr.o.m midnatt för att orka efter lång arbtesvecka
var kvar till stängning
somnade i flickrummet 04.15
vaknade 08.30 av väckarklockan
packar week-end-väskan
anländer till och chackar in på park inn haninge 11.20
äter lunch med deltagarna på cuf:s eftervalskonferans 2006
lyssna på superintressanta föreläsningar
äta god middag
networka med underbart sympatiska likasinnade människor från hela landet
dansa disco och sjunga schlager med fredrick, christoffer och andreas
(inse att jag har en superliten crush på förstnämnda, måste ha med maktpositionen att göra :-)
inse att man var sist kvar på dansgolvet 23.45
nöta kudden fr.o.m 00.30
rish and shine 07.30
frukost 08.15 (satt bredvid fredrick... hehehe...)
smart, mogen och oemotståndlig på panelutfrågningen 09.00
(klarade mig bra tycker jag)
mera föreläsningar och diskussioner
ta pendeln hem med andreas, erik och jonas 15.17
hemma i flickrummet 16.00
prata med pappa om lägenheter han var och kollade på (för min räkning) idag
lyssna på lite musik (season of arvo has really begun)
blogga
saker man inte gjorde:
gick på fäktningen
drack alkohol på konferansen
gjorde bort sig på konferansen (hoppas jag)
betalade tillbaka sömnskulden
saker man ska göra:
ta en fika med herren som konverserade mig på debaser
steppa imorgon kväll
hitta och förbereda två nya låtar till sångteknik resp. interpretation
gå på vernissage på moderna med mamma på fredag
åka till uppsala till helgen för att festa / allians-cruisa / motionsskriva lite med andia
saker man inte gör:
ältar det förflutna, at last
federalism
sug på ordet
nice, eller hur?
(måste bara träffa mamma mer. nu var det två veckor sen sist. jag saknar henne.)
johanna i mitt hjärta
ingen annan i hela värden kan vara road av mexican hat dance såsom du
och äga ett dansgolv, oberoende av danspartner
love love love
som ni kan döma av allt här så mår jag helt ok
lite trött
men lycklig
nu börjar veckan igen
ny måndag
love
fredag, oktober 06, 2006
nu (reflektioner / minnen)
jag är verkligen hemma nu, lyckan är fullständig
50-talsshowen gick asbra, är så superstolt över mina klasskompisar (och mig själv) att jag nästan spricker
federley är en trevlig (och snygg) typ
det är skönt att kunna dricka 29 kr-öl med klasskompisar på söderkällaren en torsdag
tror att min kropp är i bättre form än vad den någonsin varit just nu (muskelmassa-, fett- och viktmässigt)
var finns männen när man behöver dem?
det gör (nästan) ingenting att jag gick mite om lägenheten
plenty more fish in the sea
imorgon ska jag och johanna göra berlin encore une fois, nu sthlm-stylish
minne / sångtext / känsla:
if it makes you happy
it can't be that bad
if it makes you happy
then why the hell am i so sad?
(men idag så insåg jag att han faktiskt inte skulle gjort mig lycklig iallafall i längden
tror jag
det är stort
i min värld
nu måste jag bara komma til punkten då återvändo är en omöjlighet)
nu ska jag sova
och jag kommer tänka på honom
lite grann
men bara så att det hjälper mig att somna
i drömmarna hägrar någon annan
men honom har jag nog inte mött ännu
eller?
tisdag, oktober 03, 2006
världens bästa terapeut
jag: jag behöver en man!
guddan: nej, du behöver öva! du har inte tid med män! kanske bara på lördagar då!
(taget ur konversation om sångteknik och livet i allmänhet)
underbart underbart
annars underbart:
har fungerande mobiltelefon efter lång tids väntan (du är för generös, jocke, tack)
stina nordenstam är drottning
bättre höstskiva än memories of a color får man leta efter (återigen, tack ovanstående)
50-tals-rock'n'roll'showen på torsdag börjar ta form
känner mig riktigt nöjd med min proud mary, och efter repet idag sitter även all koregrafi och körstämmor
blev uppringd av cuf idag
jag är välkommen på eftervalskonferansen kostanadsfritt, eftersom jag är utvald att sitta med i panelutfrågning om nya medlemmar och visioner
ska på fika till stora nygatan på torsdag och träffa folket
soft
och sen så ska jag troligtvis ut med johanna på fredag och svänga mina lurviga
och sen så börjar humöret vända / svänga kraftigt
nu är jag hoppfull igen helt plötsligt
konstigt det där med hösten
ps. och så har jag och pappa lagt ett bud på en av lägenheterna vi kollade på i söndags. bara sådär. shit alltså. ds
måndag, oktober 02, 2006
but
she is lonely
she needs to feel the hand the touch the lips the caress the skin the warmth the breath of life and love on her body again
nothing to say, really
och hela helgen
har på nåt skumt sätt känts...
förutbestämd
inte av egen vilja eller önsketänkande på något sätt, men liksom som en enda lång ohejdbar deja-vu som bara fortlöpt och fortlöpt
ibland har det varit så frustrerande att jag nästan velat göra något ologiskt / irrationellt, typ slänga ett glas i kakelgolvet eller slänga ut en bok genom fönstret
bara för att kolla, liksom
ifall det skulle vara någon skillnad
ifall jag liksom bara skulle vakna upp helt plötsligt
eller nåt
men det gjorde jag inte
idag är dock allt back to normal
dödstrött efter helgen
lång hård vecka framför mig
men med den skillnaden att allt känns väldigt bekymrande
av någon anledning
jag har den där pockande oron i kroppen igen
den där rynkan mellan ögonbrynen släpper inte, inte nånsin, den är som fastcementerad i mitt ansikte
jag hatar det verkligen
men mest hatar jag att jag nu vet liksom lite vad det beror på
och att den enda som kan hjälpa mig komma över känslan är jag själv
och jag orkar inte
jag vill ha hjälp
men de jag vill ska hjälpa mig, kan inte
och de som vill hjälpa mig, bör inte
och de som har hjälpt mig förut, är borta (onåbara)
så solitär vandrar jag nu denna grusiga, kalla väg kantad av regntunga skyar och slokande träd, som liksom jag böjer huvudet mot marken , ihopp om att himlen ska spricka upp och lysa upp mitt ansikte
men det är höst nu
så det är försent
det kommer inte att hända
jag hoppas att jag orkar vakna imorgon
söndag, oktober 01, 2006
explanation
(efter 6 lghtsvisningar idag)
så ville jag bara understryka att med oväsentligheter i fragment från gårdagen
bestod av en tupplur
och inget annat, ifall missförstånd eller dy.l uppstått
jag skrev oväsentligheter eftersom jag inte riktigt kände mig som en stolt 20årig flicka när jag insåg att 1 h av fredagen spenderades solitär (givetvis med sporadisk peppning av resten av sällskapet dock), i en soffa i trappdelen av kägelbanan, sovandes
aldrig mer mousserande
(iallafall inte den kommande veckan)
i am open, i am free
och jag vet inte
men det kändes då iallfall som att allt funkade
snälla
snälla
snälla
alla ni måste lite på mig när jag säger att jag adlrig någonsin har haft som motiv att såra någon annan
jag har bara försökt följa mitt hjärta så gott det har gått
nu har det lett mig ändå hit
jag står ensam
med jag är lycklig
(större delen av tiden iallafall)
jag är inte naiv
men jag menare evrkligen det jag skrev förut
why can't we all just get along?
snälla
snälla
snälla
jag mådde så bra igår
jag var så lycklig
det märktes väl?
jag vill bara vara allas vän, göra er lyckliga, och försöka återgälda all lycka och kärlek ni har gett mig
naiv absolut
men jag behöver alla på så många sätt
jag känner ingen vrede mot någon
jag har gjort det, mot båda inblandade parter (vi vet mycket väl vilka ni är)
men allt är överblåst nu
vänner
amis
freunde
till er två:
you're just a friend at last
till dig, 1:
jag förstår att du kan känt dig sviken
jag är så ledsen
jag ville aldrig såra dig
jag vill att du mår bra
om allt igår var så bra som jag minns det så tror jag det finns chans för vänskap
om inte, så är det okej
totally up to you
jag är här iallfall
till dig, 2:
jag menade precis allt jag sa igår
och jag tror nog att du visste det redan innan
och som jag sa idag, ta det som en komplimang
igår kändes det verkligen dock som att jag nått målet på vissa plan
för you're just a friend at last
det tog mycket mental kamp och tid som läkte sår
men you're now just a friend at last
du ger kraft och inspiration, tack
och när du säger att ja gör detsamma så fylls blodet av framtidstro
på chans till vänskap (inget mer)
om inte, så är det ok
toally up to you
jag är här iallafall
nu har jag öppnat pandoras ask til lallmän beskådan
allt är ute
och det som kunde dödat mig
har stärkt mig istället
hoppas jag
och kalla mig dum i huvudet, cp, naiv
men jag tror att detta kan bli riktigt bra
riktigt, riktigt bra
jag behöver er alla
idag har varit så bra tack vare alla er som har velat bära upp mig när jag är svag
tack för att ni finns
jag gör detsamma för er, you know it
om allt är precis tvärtom som jag tror och hoppas
så kommer jag iallfall alltid ha idag då allt kändes så bra
ni kan släppa den där bomben nu
jag ligger ensam i en krater och ler
fragment från gårdagen
mitt champagneglas i flickrummet
johannas scarf och ögonskugga
joachims thug-tatuerings-armar
sörens entre på förfesten
steppskor och solosång på dalagatan
tre tomma flaskor mousserande i köket
hög, hög, hög svinrygg
svåra lösögonfransar att sätta fast
för rosa ögonskugga / läppstift
rix fm på taxi-stereon(?)
peters slips på hootchy kootchy club
cathas fina fjäderkreation i håret som jag nog aldrig hann ge någon komplimang för
en soffa på kägelbanan som var väldigt mjuk
(oväsentligheter)
upptäckten av att jag helt plötsligt tappat min högra kontaktlins och få spendera resten av kvällen halvblind
johanna i sörens hatt och mina hängslen utanför mosebacke, hållandes låda
väntan på taxi som var underbar på alla sätt
djupa samtal i taxin hem
trötta skor på trottaren på odengatan
för er som inte har vart med idag kan jag bara be att få meddela att min frisyr nog var det enda med mig som var intakt idag
skärvor är bara förnamnet
onda, onda skärvor av mitt huvud
med välsminkat ansikte har jag dock burit upp mitt trasiga jag idag
tack alla mina vänner som trots detta gjorde gårdagen och idag till underbara trots varierande fysiskt tillstånd
ni är grymma, på så många sätt
love always
